Har du hört talas som minnesregeln GORSUGAS? Om inte, då är du inte ensam. Som en tidig utmanare till EOBUSARE är den nästan bortglömd, och är du en de som är utbildade på minnesregeln tillhör du idag en minoritet. GORSUGAS har blivit en föredetting, och denna artikel tittar på varför och om det är förtjänt eller inte.

Minnesregeln GORSUGAS tillhör de inofficiella minnesreglerna och är dessutom också en av de minst kända för ingående i stridsställning, och är idag antagligen helt utkonkurrerad av de andra minnesreglerna där EOBUSARE står som främste konkurrent. Denna artikel tittar på denna föredetting och ställer den i perspektiv mot andra minnesregler för stridsställningens ingående för att se om den har något att erbjuda dagens soldater. Är den tidigare okänd för dig, har du här chansen att lära dig något nytt.

Bild 1 – GORSUGAS är en av de äldre minnesreglerna för ingående i stridsställning, men varför är den idag bortglömd trots att den löser uppgiften att få eld i målet? Foto: Mats Carlsson, Försvarsmakten.

En akronym

Som så många andra minnesregler är GORSUGAS en akronym (initialförkortning) där varje bokstav påminner om ett ord som är en rubrik (påminnelse) för olika åtgärder vid ingående i stridsställning.

Eftersom GORSUGAS inte är fastställd i Försvarsmaktens publikationer, kan tolkningen av den variera och andra tolkningar kan vara minst lika korrekta som den som redovisas här.

Historik

Då GORSUGAS är en relativt sparsamt utlärd minnesregel finns det få källor om den, men den har från mitten av 1990-talet. Det gör att den tillhör de äldre minnesreglerna, men oklart om den är äldre eller yngre än EOBUSARE.

Innebörd

Begreppen som används i GORSUGAS är delvis annorlunda än i andra motsvarande minnesregler, exempelvis används Gruppera istället för det vanligare Eldställning.

Minnesregel GORSUGAS står för:
Gruppera
Observatör
Rapport till chef
Samband sidogrupp
Utgångspunkter
Gräv & förbättra
Ammunitions- &
Skaderapport

Vad saknas i GORSUGAS?

Minnesregeln GORSUGAS likar många av de andra minnesreglerna EOBUSARE, KUBMARS, ESKAPERA och EKER och erbjuder inga revolutioner.

En jämförelse av GORSUGAS mot andra minnesramsor visar på följande skillnader:
 – Eldställning: nämns ej, men avses genom Gruppera
 – Eldområde: finns, dock bara som gruppens gemensamma
 – Klockmetoden: nämns ej, kan tolkas in i Utgångspunkter
 – Utgångspunkter för målangivning: finns med
 – Mäta avstånd: nämns ej, kan tolkas in i Utgångspunkter
 – Observatör: finns med
 – BSÖ: nämns ej, bör tolkas in i Observatör
 – Kontroll: nämns ej, bör tolkas in i flera punkter
 – Samband med sidoförband: finns med
 – Am- & Skaderapport: finns med (som varsin punkt)
 – Anmäl eldberedd: finns med i Rapportera till chef
 – Anmäl stridsberedd: saknas, bör tolkas in Skaderapport
 – Stridsspana: saknas
 – Eldställning, förbättra: finns i Gräv & förbättra

Det är tydligt att GORSUGAS saknar påminnelse om många av detaljerna i stridsställningen, exempelvis kontroll, mäta avstånd eller eldområde. Saker som kan läsas in i punkter, men där minnesregeln inte direkt påminner om åtgärden.

Det blir också tydligt att GORSUGAS inte innehåller några åtgärder som saknas i andra minnesregler.

Gruppera – tips & råd

Punkten gruppera skall framförallt läsas som tilldela eldställningar och bör även inkludera tilldela eldområden.

Det praktiska genomförande av ingåendet i stridsställning kan ske på flera olika sätt, bland annat beroende på tiden till förfogande och hotbild. Läs mer om ingående i stridsställning i blogg nr 18.

Vid val av stridsställning bör gruppchef beakta minnesregel 8F som stöd för att välja bra plats och goda eldställningar.

Minnesregel 8F står för:
Fritt skottfält
Flankerande skjutriktning
Försvarbara skjutavstånd
Flygskydd
Fältarbeten
Frontalt skydd
Fria omgrupperingsvägar
Fly skogsbryn

Enskild soldat bör även tränas i att praktisera minnesregeln 3S vid ingåendet.

Minnesregel 3S står för:
Skyl
Skydd
Sök bättre eldställning

Bild 2 A & B – Grupps gruppering i stridsställning kan ske på flera olika sätt, men bör minst inkludera uppgift om gruppens stridsställning inom vilken enskild soldat kan söka eldställning i relation till sin plats i gruppen, samt eldområde och vid behov skjutgränser. Läs mer i blogg nr 18.

Observatör – tips & råd

Punkten Observatör innebär att utse en person som ansvarig för att kontinuerligt observera eldområdet (och eventuellt ett större område), och därmed avlasta gruppchefen och fungera som post när övriga är i skydd.

Man bör kunna hantera avlösning vid längre tid i stridsställningen, men vanligtvis väljer man en soldat nära gruppchefen för att det är praktiskt. Avlösning kan hanteras genom att gruppchef och ställföreträdare har varsin personlig observatör, och att avlösning sker genom byte av vakthavande chef för att även avlasta dessa samtidigt som man byter observatör.

Undvik att utse personal på gruppens understödsvapen som observatör, eftersom det hindrar dom att göra förberedelser med gruppens viktigaste vapensystem. Gruppens skarpskytt och dennes observatör har optik och träning för målupptäckt och att göra målskisser, och utgör därför bra observatörer.

Lägg extra vikt vid observatörens eldställning, då denna är gruppens ögon i terrängen, men som också kommer vara mest blottad och ta störst risk. Eftersträva en plats som tar hänsyn till:
 – Funktion, välj en plats med bra observationsmöjligheter utan positionsbyte
 – Uthållighet, välj en plats som ger bekväm observation
 – Ledning, välj en plats varifrån chefen lätt kan påkallas och observera
 – Överlevnad, välj en plats som ger skyl och skydd för observatören
Observatörens viktigaste uppgift är målupptäckt och förvarning, vid behov kan observatören byta eldställning vid strid för att bättre kunna verka med eget vapen.

Eftersom en observatör i praktiken fungerar som post bör denna få minst en BSÖ om inte en fullständig OBSLÖSA. En fullvärdig OBSLÖSA ger observatören bättre underlag, bland annat underlättas bevakning av orienteringen och punkten ställning och utrustning kan innebära tillförsel av optik för observation eller säkerställa uthållighet genom varma kläder.

BSÖ står för:
Bevakningsområde
Sätt att tillkalla chefen
Öppnande av eld

OBSLÖSA står för:
Orientering
Bevakningsområde
Sätt att tillkalla chefen
Lösen
Öppnande av eld
Ställning & utrustning
Avlösning

Läs mer om OBSLÖSA i blogg nr 11.

Bild 3 – Observatör bevakar området framför stridsställningen. Foto: Rickard Törnhjelm Försvarsmakten.


Rapport till chef – tips & råd

Eftersom punkten Rapportera till chef ligger före utgångspunkter för målangivning, samband och am- & skaderapport, innebär denna rapport till högre chef en anmälan om eldberedd (kan observera och verka i målområdet) och INTE stridsberedd (uppgiftsberedd, exempelvis försvarsberedd, anfallsberedd eller understödsberedd).

Rapport görs genom visuellt samband, radio eller löpare till högre chef. För högre chef är informationen kritisk när det finns omedelbart förestående hot för att veta att man inte är blottad på avsnitt av enhetens gruppering.

Samband sidogrupp – tips & råd

Samband med sidogrupp innebär visuellt samband eller att löpare skickas till sidoförband för att säkerställa samband och verifiera lokalisering.

Samband syftar främst till tre saker:
 – Risk: Säkerställ att andra förband inte ligger inom eget eldområde och tvärt om
 – Hot: Säkerställ att det inte finns luckor i observations- och eldområde
 – Samverkan: Säkerställ att man kan målange upptäckta mål och åtgärder till sidoenheter
Därför blir samband via radio inte fullt ut en ersättning för fysiskt samband. Det innebär att punkten behöver lösas genom minst visuellt direktsamband eller att en person till fots söker upp sidoförband.

Samband bör aldrig enbart hänga på radiosamband, utan eftersträva fysiskt samband, antingen visuellt eller genom löpare. Punkten bör därför inkludera att hitta en skyddad rapportväg till plutonsledning och sidoförband.

Medger läget bör gruppchefen (eller dennes ställföreträdare) besöka angränsande stridsställningar för att orientera sig och diskutera möjligheter och svagheter med andra chefer. Är detta inte möjligt blir plutonchefen en svag länk när denne måste ansvara för all koordination och förmedling av upptäckta mål under strid.

Utgångspunkter – tips & råd

Minnesregeln refererar till utgångspunkter för målangivning (UPM), vilket är en bra metod för att ange mål. Ibland (vid brådska eller terräng utan tydliga referenspunkter), kan man dock använda klockmetoden. Klockmetoden är snabbar att ange, men inte lika bra för att målange och bör därför helst kompletteras med utgångspunkter för målangivning (UPM).

Ibland kan det vara lämpligt att skapa referenspunkter inom målområdet, exempelvis genom att gör märken på träd eller sätta upp tydliga föremål, för att komplettera de redan förekommande referenspunkterna. Detta förutsätter dock att man är i förhand och har gott om tid.

Helst skall man försöka mäta avstånd till utgångspunkterna och drilla in punkterna och deras avstånd.

Läs mer om utgångspunkter för målangivning och klockmetoden i blogg nr 18 om stridsställningar.

Bild 4 – Exempel på utgångspunkter för målangivning.

Gräv & förbättra – tips & råd

Gräv & förbättra avser att förbättra den egna eldställningen. Eftersom punkten inte ligger sist i listan bör det tolkas som att order ges och att soldaterna fortsätter med detta när gruppchefen fortsätter med åtgärderna i listan. Omfattningen på åtgärderna beror mycket på läget, med direkt förestående hot kan det begränsas till att ta bort obekväma stenar i eldställningen, med gott om tid kan det inkludera tidskrävande åtgärder som innebär att eldberedskapen nedgår under arbetet. Gruppchefen styr vilken typ av åtgärder som skall genomföras för att anpassa till hotbilden och förväntad tid i stridsställningen.

Åtgärderna kan innebära justering av plats för eldställningar, maskering av eldställning, skottfältsröjning, gräva skyddsgrop, sätta upp minor, öva tillbakaryckningsvägar och annat. Se listningen ovan från eldförberedelser i SoldF 2001 på sida 234.

Oavsett punkten i ordern, bör enskild soldat efter tilldelning av eldställning vida åtgärder på plats utifrån rådande omständigheter, exempelvis att göra magasin lättåtkomligt, fylla på magasin, dricka vatten, ta bort stenar som stör i eldställningen.

Det är särskilt viktigt att gruppens understödsvapen har bra eldställningar, men varje enskild soldat skall alltid se om det finns en bättre eldställning i närheten och i så fall föreslå gruppchefen byte av eldställning.

Bild 5 – När tid finns skall man ”gräva och förbättra”, vilket kan innebära att öka skyddet, förbättra maskeringen, ordna stöd för vapen, skottfältsröja eller öka komforten. I det här exemplet kan granris att ligga på öka uthålligheten, och inslag av vitt i den personliga maskeringen kan förbättra maskeringen – nyttja tiden för att öka överlevnadschanserna. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten.

Ammunitionsrapport – tips & råd

Varje enskild soldat bör vid ankomst till stridsställning se över sin egen ammunition och vara beredd att lämna ammunitionsrapport. När begäran om ammunitionsrappor kommer rapporterar man antal magasin (hela och halva), antal pansarskott, granater, band till kulspruta, minor och lysammunition. Vapensystem med olika granattyper anmäler respektive ammunitionstyp om det är relevant.

Efter kommando ”Am- och skaderapport” påbörjar personen längs ut på respektive flank genom att anmäla sin ammunitionsmängd till nästa person som adderar sina uppgifter och rapporterar vidare mot mitten av stridsställningen.

Utifrån gruppens interna rutiner går anmälan till gruppchef eller ställföreträdande gruppchef, som summerar ihop ammunitionsläget och avgör om det behöver ske ammunitionsutjämning.

Man räknar härvid relevant ammunition för uppgiften och i hanterbara enheter som magasin, band eller granattyper.
 – För automatkarbin 4 (Ak4) räkna hela och halva magasin, inte patroner.
 – För kulspruta m58 (ksp m/58) räkna hela och halva band, inte patroner.
 – För granatgevär m/48 (grg m/48) räkna de olika granatslagen som medförs (spräng, pansarspräng och rök).
 – Inkludera antal pansarskott, handgranater, 40 mm granater, lysammunition och minor, samt spräng- och tändmedel i ammunitionsräkningen. Det kan finnas skäl att ange specialammunition som spårljus, underkalibrerat eller annat beroende på uppdrag.

Bild 6 – Kulspruteband förbrukas fort vid strid. Det gäller att hålla koll på ammunitionsläget och ammunitionsutjämna, eftersom det direkt påverkar förmågan att lösa stridsuppgifter. Foto: Jimmy Croona, Combat Camera, Försvarsmakten.

Skaderapport – tips & råd

För farandet för skaderapport motsvarar förfarandet för ammunitionsrapport enligt ovan. Som skador skall även förlorad uppdragskritisk materiel eller lågt stridsvärde räknas in. Syftet med skaderapporten är att gruppchefen skall få insikt i brister och problem som uppstått.

Normalt tas skaderapporten in samtidigt som ammunitionsrapporten genom kommando ”Am- & skaderapport från flankerna”.

När uppgifterna når gruppchefen kan skaderapporten tillsammans med ammunitionsrapporten ge en bild av gruppens stridsduglighet.

Eftersom en gruppchef bör anmäla stridsberedd (uppgiftsberedd, exempelvis försvarsberedd eller understödsberedd) bör den punkten läsas in här – annars saknas påminnelse om att anmäla till högre chef att man är redo att utföra tilldelad uppgift. Utan anmälan om stridsberedd får högre chef inte veta att gruppen är redo att lösa in uppgift. Anmälan om stridsberedd inkludera då ammuntions- och skaderapport i förenklad form, exempelvis ”80 % av ammunitionen kvar, inga pansarskott och en skadad hand” – vilket ger högre chef en uppfattning om gruppens förmåga att genomföra strid eller behov av understöd.

Bild 7 – Ammunitions- & skaderapport görs ofta samtidigt.

Ersätter inte EOBUSARE för Hemvärnet

Eftersom Handbok Hemvärn 2018 (HvH 2018) på sida 304 anger att chefer inom Hemvärnet skall kunna hantera EOBUSARE, skall man utbilda på EOBUSARE även om man vill utbilda på GORSUGAS. GORSUGAS får då blir kompletterande utbildning efter att personalen redan behärskar EOBUSARE, men syftet med att kompletteringsutbilda på just GORSUGAS kan ifrågasättas eftersom det inte tillför något utöver EOBUSARE.

Slutord

Medan GORSUGAS är ett seriöst försök att göra en bra minnesregel, är det samtidigt lätt att se brister genom att den inte påminner om många viktiga saker, samtidigt som den inte tillför något som inte finns i EOBUSARE, KUBMARS eller ESKAPERA. Dom andra minnesreglerna för stridsställningsingående är helt enkelt ett bättre stöd.

GORSUGAS må ha sina anhängare, men för Hemvärnet är EOBUSARE fastställd som kunskapskrav och att parallellt utbilda på GORSUGAS tillför egentligen inget för personalen då det i praktiken inte tillför något nytt och inte heller påminner om detaljer vid ingående i stridsställning. GORSUGAS kan därmed betecknas som en föredetting som blivit utkonkurrerad av nyare och bättre minnesregler.

Läs mer om stridsställning i blogg nr 18.

Bild 8 – Grupp i stridsställning. Foto: Niklas Englund Försvarsmakten.



Följ Petri-bloggen på Facebook och Twitter

#stridsställning #GORSUGAS

© Petri-bloggen, innehållet får inte kopieras för spridning, men dela gärna länken

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: