Det är inte alltid lätt att hitta en bra stridsställning och stridens verklighet kan lätt påpeka de saker som förbisågs när hett bly och granater kommer i egen riktning, och man har svårt att verka i önskade mål. Genom minnesregel 8F ges ett bra stöd för de saker man bör beakta vid val av stridsställning.

8F är en minnesregel som hjälper chefen att utse en lämplig plats för stridsställning, både avseende att få bättre verkan och att få bättre överlevnadschanser. Förstår man de åtta punkterna och kan man uppfylla alla åtta kriterier i minnesregeln vid val av en stridsställning, då har man sannolikt valt en utifrån omständigheterna bra stridsställning. 8F blir därför en av de viktigaste minnesreglerna för markstridens planering, eftersom 8F är nyckel till en bra stridsställning, och stridsställningen är grundklossen för markstridens förande.

Bild 1 – En av markstridschefens uppgifter är att välja stridsställningar, en uppgift som kräver att man kan väga flera faktorer för att hitta bästa platsen. Foto: Charlotte Pettersson, Försvarsmakten.

Förkortning av en akronym

8F är en förkortning för FFFFFFFF som är en akronym (initialförkortning) där varje F står för ett ord att beakta vid val av stridsställning.

8F står för:
Frontalt skydd
Flankerande skjutriktning
Försvarbara skjutavstånd
Fritt skottfält
Fly skogsbryn
Flygskydd
Fältarbeten underlättas
Fria omgrupperingsvägar

Medan det ser snyggt ut på papper och blir lätt att memorera akronymen, blir det inte alltid lika lätt att komma ihåg saker när allt skall börja på samma bokstav.

I olika sammanhang kan snarlika begrepp användas som:
Frontalt skydd
Flankerande eld
Försvarbara skjutavstånd
Fritt skottlinje
Fly fältkanter
Flygskydd
Fältarbeten underlättas
Fria & säkra omgrupperingsvägar

Förekomsten av andra antal F är dock begränsar, även om de åtta punkterna växt fram och listning med färre antal F har förekommit.

Historik

I Soldaten i Fält 1986 (SoldF 1986) saknas listningen av punkterna som senare blir 8F, delar av sakerna hittas i olika avsnitt i boken (under Eldställning och Försvarsstrid). Punkterna i 8F är under 1990-talet genom begrepp som ”frontalt skydd och flankerande skjutriktning” och ”fly skogsbryn”, men begreppen förpackas inte tillsammans är utan blir mer separata begrepp.

I Soldaten i Fält 2001 (SoldF 2001) listas de åtta punkterna med faktorer att beakta vid val av stridsställning tillsammans och alla med inledande ord som börjar på ”F”, men begreppet 8F eller FFFFFFFF används inte som minnesregel i boken. Uppenbart är dock att 8F har uppstått som koncept innan SoldF 2001 skrevs, men att akronymen 8F ännu inte var tillräckligt etablerad för att användas som begrepp i boken.

Under årtiondet efter att SoldF 2001 gavs ut blev akronymen dock ett begrepp och används idag vid utbildning för att underlätta för chefer att hitta bra stridsställningar.

Bild 2 – En stridsställning vintertid som inte kunnat tillgodose punkten flygskydd. Foto: Hampus Hagstedt, Försvarsmakten.

Enligt SoldF 2001

I Soldaten i Fält 2001 (SoldF 2001) på sida 233 listas åtgärderna under åtta punkter som alla börjar på bokstaven F, dock nämns inte begreppet ”8F” någonstans i hela boken.

En stridsställning ska dessutom medge
– frontalt skydd – undgå fiendens direktskjutande understöd
– flankerande skjutriktning – vår eld ska slå i fiendens veka sida
– försvarbara skjutavstånd – vår eld måste träffa och ge verkan
– fritt skottfält – det är fienden som ska ta emot vår eld – inte terrängen framför oss
– fly skogsbryn – låt skogsbrynet skydda oss mot fiendens granateld
– flygskydd – undgå fiendens flyg, helikoptrar och UAV 1)
– fältarbeten underlättas – vi måste kunna använda minor och även kunna förbättra vårt skydd (gräva ner oss)
– fria omgrupperingsvägar – urdragning bakåt ska kunna ske skyddat och snabbt

1) UAV = Obemannad flygande farkost (Unmanned Aerial Vehicle)

Varför behövs 8F?

SoldF 2001 skriver på sida 233 även följande, som förklarar sammanhanget kring en stridsställning.

Strid från stridsställning genomförs för att kunna nedkämpa fienden eller för att understödja sidogruppen. Strid från stridsställning kan också genomföras för att försvara en plats. Då gruppen anfallit och tagit terrängen vidtar man genast eldförberedelser för att kunna fortsätta striden från stridsställningen.
Stridsställning väljs om möjligt där fienden inte kan framrycka med bred gruppering. Utnyttja naturliga hinder och skydd.
Från stridsställningen ska gruppen kunna kraftsamla elden mot ett eldområde.

Det är för att uppnå dessa syften som man behöver beakta 8F för att vara förberedd inför striden. Det är punkterna inom 8F som gör att man kan överleva striden och få verkan med egen eld i målet. Vid en dåligt vald plats är man lätt att upptäcka, oskyddad för fienden eld och kan inte verka med egna vapensystem.

De mest central i 8F är fortfarande den gamla sanningen ”frontalt skydd, flankerande skjutriktning”, en sanning så sann att även SoldF 2001 upprepar den separat från 8F, exempelvis på sida 28, 63, 64, 148, 153, 267, 270 och 304. Begreppet nämns totalt 10 gånger i SoldF 2001, varav fyra gånger som marginalnoteringer med viktig information, i tre olika illustrationer och fördelat på 7 olika avsnitt i boken. Detta kan jämföras med exempelvis OBSLÖSA eller 7S som nämns på två respektive tre ställen i boken.

Bild 3 – Soldater under ingående i stridsställning. Foto: Charlotte Pettersson, Försvarsmakten.

Frontalt skydd – tips & råd

När man väljer plats för stridsställning avser frontalt skydd att stridsställningen är placerad för att undvika fronten på motståndaren. Enkelt uttryck innebär det att man inte placerar sig rakt framför motståndarens anfallsriktning, eftersom det är den plats motståndaren lättas kan bekämpa.

Ett klassiskt exempel på att undvika motståndarens front är eldöverfall längs väg där stridsställningen ligger så placerad att den inte kan beskjutas av bakomvarande fordon.

Bild 4 – Exempel grupperingar där man har frontalt skydd (och flankerade skjutriktning.
Bild 5 – För att ha frontalt skydd måste man också säkerställa att andra motståndarenheter inte kan beskjuta den egna grupperingen, exempelvis bakomvarande fordon i en fordonskolonn.

Frontalt skydd kan också avse att ge skytten frontalt skydd i eldställningen, varvid skytten skjuter i flankerade skjutriktning bakifrån ett skydd för att undvika eld från motståndare som rör sig rakt mot skytten (läs mer i blogg nr 18 om stridsställningen).

Flankerande skjutriktning – tips & råd

Flankerade skjutriktning innebär i enkelhet att undviker att skjuta på motståndaren i front, exempelvis rakt på ett en stridsställning eller i framdelen av fordon, eftersom det är där motståndaren har optimerat sitt skydd och har flest vapen riktade mot dig.

Fordon har svagare pansar på sidorna och svårare att upptäcka mål på sidorna, därför är det enklare att skjuta på därifrån.

Markgrupperat infanteri anfalls lättast i flanken, eftersom man då har minimalt antal skyttar mot sig och resten av grupperingen har svårt att verka i den riktning där dom har egen trupp grupperad, samt att överraskningen av att bli attackerad från ”fel håll” ger övertag i striden.

Flankerade skjutriktning exkluderar inte att slå motståndaren i ryggen / bakifrån, utan anger bara att man inte skall befinna sig i den riktning där motståndaren helst möter sin fiende.

Flankerade skjutriktning kan också avse att ge skytten frontalt skydd i eldställningen, varvid skytten skjuter i flankerade skjutriktning bakifrån ett skydd för att undvika eld från motståndare som rör sig rakt mot skytten (läs mer i blogg nr 18 om stridsställningen).

Bild 6 – Exempel på flankerade skjutning på fordon (BMP-2) och stridsställning sett uppifrån. Beskjuter man från vinklar som representeras av den röda sektorn har man flankerade skjutriktning (att beskjuta motståndaren i rygg uppfyller samma syfte).

Försvarbara skjutavstånd – tips & råd

Försvarbara skjutavstånd har två kritiska aspekter:
 – För korta avstånd
 – För långa avstånd

För korta avstånd är när motståndaren kommer så pass nära att motståndaren lätt tar överhand (exempelvis genom överrullning eller inom handgranatsavstånd), men kan också vara så pass nära att våra vapensystem inte kan få verkan (exempelvis armeringsavstånd för pansarvärnsvapen eller spridning på försvarsladdningar och fordonsminor med splitter).

Bild 7 – Exempel på försvarbara skjutavstånd för pansarskott m/86 sett från det tekniska perspektivet. Om det sedan är försvarbart att beskjuta ett pansarskyttefordon på 50 m beror på ytterligare faktorer, exempelvis som om man snabbt kan komma i skydd och terrängen förhindrar överrullning.

Fritt skottfält – tips & råd

Fritt skottfält är viktigt för att kunna upptäcka och träffa mål. Det är framförallt viktigt för pansarvärnsvapen som skjuter ett fåtal granater med relativt få chanser för ett andra skott.

Pansarskottsgranater är särskilt känsliga för skottfältet på grund av de fenor granaten viker ut under färd (vilket granatgevärsgranater saknar), dock klarar pansarskott fortfarande att gå genom sly med fingertjocklek. Är slyn nära målet är tumregeln att ser man målet gå granaten igenom, men eventuellt avvikelse ökar med avståndet och passage genom sly på nära håll kan ge avvikelser som leder till att man missar målet.

Det kan finnas skäl att vid gott om tid till förberedelser och lågt hot att skottfältsröja i målområdet, exempelvis ta bort sly längs en väg för att lättare kunna upptäcka och verka. Det mest angelägna är dock att skottfältsröja direkt framför skytten. Detta eftersom påverkan på projektilen får störst effekt, och föremål nära skytten skymmer större del av synfältet än motsvarande föremål längre bort. Ytterligare ett skäl till att skottfältsröja framför skytten är att vegetation som rör sig vid eldgivning kan röja eldställningen.

Fly skogsbryn – tips & råd

För att få fritt skottfält är det lätt att dra sig mot fältkanter (eller motsvarande) där man får långa skjutavstånd och fritt skottfält över fält / myr / kalhygge / vatten, men ändå befinner sig i betäckt terräng. Stridsställningen bör dock inte ligga i precis i skogsbrynet, eftersom det är där motståndaren kommer söka mål.

Genom att placera stridsställningen några tiotal meter in i skogen ökar chanserna att undgå upptäckt och överleva drastiskt. Detta eftersom det mänskliga ögat naturligt söker i gränsen mellan två ytor, samtidigt som det för ögat blir svårare att upptäcka saker inne bland skuggorna i skogen när det finns ett ljusare fält framför. Det är inte heller lika lätt att upptäcka dammoln från skottlossning inne i skogen, som de blir om de blåser ut i ljuset på fältet.

Att välja avståndet som man går in i skogen beror till stor del på skottfältet som erbjuds. Ofta finns sly i kanten till fält på grund av solljuset där. Tas denna sly bort finns ofta goda möjligheter att gruppera längre in i skogen.

Att gruppera in i skogen och skjuta ut från skogen genom skottgator minskar också risken från motståndaren eld, genom att spränggranater och finkaliber i ökad andel kommer fångas upp av framförliggande vegetation. Grupperar man direkt i skogskanten kommer spränggranater explodera över och bakom den egna grupperingen, och inga kulor från finkaliber kommer hindras av något framför gruppering. Man blir därmed inte bara lättare att upptäcka, utan direktriktad eld får också större verkan samtidigt som det krävs längre tillbakaryckning för att undgå fiendens moteld.

För att själv få en känsla av effekten av att gruppera längre in i skogen kan man betrakta skogen på andra sidan ett fält och se hur långt man ser in, och sedan gå in i samma skogsparti för att se hur långt man kan gå in och fortfarande se ut. Har du aldrig gjort det, rekommenderas försöket som antagligen kommer ge en aha-upplevelse i perspektivet som markstridsförband.

Bild 8 – Fly skogsbrynet och få marginellt försämrat skottfält, men drastiskt ökade överlevnadschanser genom en gruppering en bit in i skogen. Stridsställningen till vänster kräver att man skjuter genom skottgator genom skogen, men den högra gör grupperingen klart mycket mer lättupptäckt för motståndaren.

Flygskydd – tips & råd

Enklaste flygskyddet är skyl genom vegetation som göra att man undgår upptäckt. Bättre skydd ges genom bebyggelse. Saknas skyl eller skydd, behöver man beakta maskering för att undgå upptäckt.

För att undvika bekämpning från flygunderstöd bör man välja platser som är svåra att kommunicera från motståndarens markpersonal till flygpersonalen. Undvik därför distinkta terrängobjekt och välj hellre platser som kan missuppfattas och ger en 50/50 (eller ännu bättre) chans att flygaren väljer fel terrängavsnitt för bekämpning. En bra åtgärd för att minimera skador vid bekämpning är de vanliga avstånden för grupp och pluton, eftersom dessa sprider ut personalen och gör att färre blir skadade om eld träffar inom grupperingen.

Bild 9 – Drönare är ett ökande hot på det moderna slagfältet och gör framförallt att risken för upptäckt ökar. Bilden visar en ukrainsk enhet som medför drönare på taket på sitt standardfordon. En konfiguration som gör att drönarna kan följa med förbandet i alla lägen och snabbt sättas in vid behov. Foto: VoidWanderer, Wikipedia, (CC BY-SA 4.0).

Fältarbeten underlättas – tips & råd

Fältarbeten omfattar åtgärder ökad egen framkomlighet, försvåra motståndarens framkomlighet, försvåra upptäckt, minska verkan av motståndarens eld, samt minering och minröjning.

Vid val av stridsställning bör man överväga:
 – Möjlighet att fram- / tillbakarycka och eventuella möjligheter att underlätta detta
 – Möjligheter för maskering
 – Platsens möjlighet för skydd (exempelvis möjlighet att gräva värn)
 – Möjlighet att använda försvarsladdningar och larmminor för eget skydd
 – Platsens möjlighet att genom minor eller andra hinder slå ut eller begränsa motståndarens rörlighet (exempelvis kanaliserande terräng som kan mineras av och möjligheten att gräva ned minor)

Bild 10 – Genom rätt vald plats kan man minska behovet av minor för att på stopp på motståndarens framryckning, här genom att minera av kanaliserande terräng mellan berg och sjö för att få stopp på motståndaren framför stridsställningen.

Fria omgrupperingsvägar – tips & råd

Det är för de flesta självklart att inte gruppera med en sjö, myr, stup eller mur bakom grupperingen som skulle försvåra tillbakaryckningen. En fri tillbakaryckningsväg medger att man snabbt kan flytta förbandet från stridsställningen till en plats där motståndaren inte längre kan påverka en eller snabbt ta ny stridsställning för att fortsätta striden. Den fria omgrupperingsvägen skall helst även inkludera skydd från beskjutning och upptäckt under omgrupperingen. Det vanligaste sättet att göra detta är komma ned i en låglinje i terrängen där motståndarens eld minst passerar ovanför och helst stoppas redan på motståndarens sida.

För att underlätta tillbakaryckningen är det viktigt att rekognosera vägen, samt märka upp den (om den inte är direkt uppenbar, som exempelvis längs en stig eller parallellt med terrängföremål) och röja den för ökad framkomlighet. Det kan även vara lämpligt att fylla igen gropar, lägga spång över diken, bryta igenom staket och andra åtgärder för att snabba upp tillbakaryckningen.

Det gäller även att beakta att tillbakaryckning över exempelvis öppna fält underlättar för en eventuell förföljare att med precision beskjuta tillbakaryckande även om man uppnått ett visst avstånd och att tillbakaryckningen inte bara behöver vara lättframkomlig, utan också erbjuda skyl och helst skydda i form av höjdkurvor.

Det är också viktigt att beakta vilken motståndaren man riskerar att få efter sig vid urdragning. En relativt tät sly (exempelvis ung granskog) kan vara relativt långsamt att forcera till fots, och trots att det ger bra skyl och dämpar IR-signaturer kan pansarskyttefordon och stridsvagnar ofta lätt ta sig fram och från sin högre observationspunkt lätt upptäcka rörelser i vegetationen.

En fri tillbakaryckningsväg får inte vara ännu friare för motståndaren än den är för egen tillbakaryckning.

Bild 11 – Exempel på hur långlinje kan ge en skyddad omgruppering genom att man går under skottlinjen för motståndaren och undviker därmed både bekämpning och upptäckt.

Att öva 8F

För att spara tid när man över 8F med chefer, bör en stor del av träningen ligga på kaderövning, där befäl går runt och på olika platser för att hitta lämpliga stridsställningar och diskutera de olika förslagen för att se vad som kan anses som det bästa valet på given plats. Det ger mängdträning på att hitta bra stridsställningar utan soldaterna behöver uppleva tråkiga jobbiga övningar som ger lite på soldatnivå, och när väl soldaterna är med väljs bra stridsställningar som ger en bra målbild för hur det skall fungera för kommande generationer chefer som finns i soldatledet i nuläget.

Slutord

8F är en mycket bra och tydlig vägledning för den som kan praktisera minnesregeln. Den bidrar inte bara ökad effekt, utan i ännu högre grad till överlevnad som gör att man kan genomföra avsedd strid och kan fortsätta till nästa uppgift.

Kommer man ihåg 8F kan man snabbt söka stridsställning i rätt terrängavsnitt och där hitta den bästa lösningen. 8F medger även att man redan på en kartrekognosering kan välja ut lämpliga alternativ för stridsställningar och spara tid på plats i terrängen.





Följ Petri-bloggen på Facebook och Twitter

#8F #7F #stridsställning

© Petri-bloggen, innehållet får inte kopieras för spridning, men dela gärna länken

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: