När skiten träffar fläkten och kulorna viner från en motståndare som är på förhand, då behövs det vänner man kan lita på. Det är då SERB och HERB bra att ha som stöd för att öka chanserna till överlevnad under de första kritiska sekunderarna. Man behöver snabbt minska fiendens verkan, återta initiativet, och komma från platsen, det är dags att aktivera instinkter och muskelminne för snabb få till eld och rörelse genom ”Rök bakåt!”. Låt SERB och HERB stötta dig i detta kritiska ögonblick.

SERB och HERB är två minnesregler för samma sak, men avsedda för olika användare. Det handlar om lösgörning ur en andrahandssituationer, det vill säga ge möjlighet till urdragning i en stridssituation där motståndaren har initiativet och eget förband blir utsatt för beskjutning vid en sammanstöt eller eldöverfall. I praktiken handlar minnesreglerna om att hjälpa chefen fatta beslut under de första avgörande sekunderarna av stridskontakten. De sekunderar som den amerikanska flottiljchefen Arleigh Burke i US Navy 1943 beskrev som ”Ten Seconds to Live or Die” – och i klartext handlar om förmågan att fatta snabba avgörande beslut vid stridskontakt som gör att man kan ta och behålla initiativet och gå som överlevare ur striden. Burkes slutsatser om beslutsfattande inom sjökriget är minst lika viktiga för beslutsfattandet inom markstriden. Varje sekund beslutet dröjer innebär potentiellt 10 nya inkommande kulor / granater per automatiskt vapensystem som motståndaren är riktat mot platsen. Råkar man ut för eldöverfall från en fientlig skyttegrupp innebär det att det kan komma över 50 kulor i sekunden i felriktning. Vilket i klartext innebär en massa tillfällen att göra sig illa och förlora kamrater på om man inte agerar snabbt, rationellt och resolut. Det är här som SERB och HERB hjälper till att skapa ett beteende som ger snabba beslut och kan rädda liv genom en enkelhet och tydlighet som leder till instinktiva kommandon.

Bild 1 – Stridsfordon 90 skjuter rök från rökkastare monterade utanpå vagnen. Foto: David Kristiansen, Försvarsmakten.

Två akronymer för samma syfte

Som så många andra militära minnesregler är både SERB och HERB akronymer (initialförkortningar) där varje bokstav påminner om ett ord som är en rubrik (påminnelse) för olika åtgärder där man behöver vidta åtgärder.

SERB och HERB är faktiskt i praktiken samma minnesregel. Dom är bara avsedda för olika typer av förband eller olika situationer, och använder därför olika ord i början. SERB är en minnesregel för trupp till fots, medan HERB är minnesregel fordonsburen trupp. För en jägarsoldat som framrycker till fots är SERB den naturliga minnesregeln, för en stridsvagnsbesättning är HERB det naturliga.

Akronymen SERB står för:
 – Skydd
 – Eld
 – Rök
 – Bakåt

Akronymen HERB står för:
 – Halt
 – Eld
 – Rök
 – Bakåt

Skillnaden ligger i att fordon som framrycker inte kan ta skydd genom att kasta sig till marken, utan behöver primärt undvika att köra längre in i farozonen och samtidigt få stopp på den tunga fordonet för att kunna byta körriktning för urdragning. För soldater till fots gäller i stället att vid beskjutning snabbt komma i skydda för att undvika inkommande eld som orsakar skador och förluster, samt därefter börja agera för att kunna dra sig ur situationen.

Eftersom minnesreglerna egentligen är åtgärder för samma situation beskriver Petri-bloggen minnesreglerna här i samma blogg.

Blir direkta kommandon

Medan många andra akronymer blir punkter som chefen skall tänka på och omvandla till handling under ett planeringsarbete, blir punkterna i minnesreglerna SERB/HERB istället direkt vägledande till de kommandon som behöver ges.
 – Skydd! / Halt!
 – Eld mot…
 – Rök eld!
 – … bakåt!

Styrkan i de två akronymerna är just är just deras enkelhet och direkt vägledning till nästa order.

Historik

Att använda rök för utdragning är en gammal teknik, och minnesramsor för eld-rök-bakåt har funnits inom markstridsförband i Försvarsmakten sedan minst 1980-talet. Rökkastare på stridsfordon är nästan uteslutande för att skydda urdragning och förekom redan under andra världskriget (främst på tyska stridsvagnar) och förekommit i Sverige sedan minst 1953 genom stridsvagn 81 (Centurion).

Det tydliga konceptet att hantera sammanstöt med motståndaren genom eld-rök-bakåt dök upp i Soldaten i Fält genom 2001 års upplaga genom flera olika exempel genom boken, men har inte kunnat lokaliserats i tidigare litteratur av Petri-bloggen. Minst sedan 2003 har minnesregeln Halt – Eld – Rök – Bakåt kunna beläggas som etablerad minnesramsa med exakt den lydelsen inom Försvarsmakten, då dock utan att akronymen användes.

Petri-bloggen har hittat belägg för att akronymen HERB används vid utbildning från 2004 och akronymen SERB från 2008 – men det är dock svårt att avgöra vilken som är äldst. 2010 hittade akronymen SERB in i Försvarsmaktens officiella litteratur i en förhandsutgåva, men akronymen HERB förefaller idag vara den mest refererade versionen av akronymerna vilket sannolikt beror på att rutinen är mer central för mekaniserade förband som ofta åker in i sammanstöt och dessutom är utrustade med rökkastare för just den situationen. 2020 hittade akronymen HERB in i en av Försvarsmaktens officiella videoklipp på YouTube.

Stöd i reglementen och handböcker

Petri-bloggen har bara lyckats hitta SERB eller HERB i ett enda dokument från Försvarsmakten, även om förfarandet beskrivs i flertalet dokument. Det är minnesregeln SERB som återfinns i Förhandsutgåva Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng 2010 bilaga 3:2 Stridsteknik Grupp (FMR MOUT Fu 2010 PlutGrp2), där den listas på sida 16:
Minnesord SERB – Skydd, eld, rök, bakåt!

Förfarandet kring SERB / HERB är dock gammal rutin och beskrivs utan akronym eller minnesramsa i flera av Försvarsmaktens reglementen och handböcker.

En välspridd källa i ämnet är Soldaten i Fält 2001 (SoldF 2001) som refererar till rutinen på flera ställen (även om inte just akronymerna SERB eller HERB förekommer).

SoldF 2001 under avsnitt Marsch på sida 166:

Åtgärder vid eldöverfall
• Om du kan skjuta från fordonet – besvara elden.
• Kör i skydd eller ur det farliga området.
Går inte det – lämna fordonet i vägrenen.
• Ta omedelbart skydd och besvara elden.
• Avskärma fiendens insyn med rök.
• Finn en bra eldställning. Sök samband med din chef och vänta på order om ytterligare motåtgärder.
• Var beredd att ge understöd åt andra grupper eller fordon.
• Sätt ut stoppost bakåt för att hindra att ytterligare fordon kör in i eldöverfallet.
Varna med radio.
Efter eldöverfallet
• Ta hand om skadade.
• Sök samband med din chef.
• Försök komma bort från området så fort som möjligt – fienden kan skjuta artillerield.

samt på samma sida även

• Besvara elden
• Ta skydd
• Avskärma med rök
• Beredd ge understöd
• Ta hand om skadade

SoldF 2001 under avsnittet Strid på sida 228:

Åtgärder vid sammanstöt i efterhand
• Inta skydd eller låg ställning.
• Besvara elden och målange fienden.
• Avskärma eventuellt med rök.
• Agera därefter enligt det som bestämts och övats i förväg eller efter din chefs kommando.

SoldF 2001 under avsnitt Strid sida 245:

Om gruppen är i efterhand ska gruppchefen agera enligt följande:
• Ge kommando ”Skydd!”
• Ge kommando ”Lindqvist – en rökhandgranat – eld!” och avskärma med rökhandgranater.
Tänk på att fiendens kulor inte hejdas av röken och att röken i vissa fall avslöjar din position mer än den skyddar dig.
• Ge kommando ”Förflyttning – följ mig!” och dra sedan ur gruppen bakåt eller åt sidan snabbast möjligt. Släpa med eventuella skadade.

Förhandsutgåva Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng 2010 bilaga 3:1 Stridsteknik Pluton (FMR MOUT Fu 2010 PlutGrp1), avsnitt 1.3 Sammanstöt på sida 10:

Efterhandssituation
Vid en efterhandssituation måste initiativet återtas för att överleva. För att återta initiativet och skapa eldöverlägsenhet måste motståndarens grupperingar lokaliseras och eld öppnas mot dessa. Om gruppen eller plutonen ej kan lokalisera motståndaren får soldaterna kvarstanna i skyddsställning tills detta gjorts eller avskärma med rök för att kunna lösgöra sig.

Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng Utbildningsunderlag Grupp och Pluton 2009 (FMR MOUT UtbU PlutGrp), på sida 16:

Sammanstöt kl 12 Efterhandssituation (Tex. Prickskytt, kspskytt)
Gruppen agerar inledningsvis på samma sätt som de skall göra utan fordon:
• Skydd
• Eld
• (Rök) GrpCh kastar vid behov rökhgr. (Kasta inte om vagnen skall skjuta.)
• GrpCh beordrar fram fordonet med tecken eller radio. Fordonet tar eldställning framför gruppen och blir på så vis ett visst skydd för skyttegruppen som kan ta sig bakåt till ett bättre skydd.
• Bakåt till senaste passerade korsning. Först skyttegruppen, sedan fordonet.

Bild 2 – Stridsfordon 90 har rökkastare monterade på tornet, markerad med röd ring, som kan avfyras inifrån vagnen. Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten.

Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng Utbildningsunderlag Grupp och Pluton 2009 (FMR MOUT UtbU PlutGrp), på sida 17:

Sammanstöt i korsning (kl 9 eller 3)
Gruppen agerar inledningsvis på samma sätt som den gör vid sammanstöt kl 12:
• Skydd
• Eld, – gruppchefen kallar fram fordonet med hjälp av tecken eller radio. Nedkämpa om möjligt fienden
• Rök vid behov.
Bakåt eller försvara stridsställning i korsningen, bind fienden för att göra denne gripbar för PlutCh.
• Se möjligheten att ev gå in i huset med del av gruppen för att ta eldställningar om gruppen skall försvara stridsställning.

Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng Utbildningsunderlag Grupp och Pluton 2009 (FMR MOUT UtbU PlutGrp), avsnitt Pluton Sammanstöt på sida 43.

Efterhandssituation
Vid en efterhandssituation måste initiativet återtas. För att återta initiativet och skapa eldöverlägsenhet måste motståndarens grupperingar lokaliseras och eld öppnas mot dessa. Om gruppen eller plutonen ej kan lokalisera motståndaren får soldaterna kvarstanna i skyddsställning tills detta gjorts eller avskärma med rök för att kunna lösgöra sig.

Bild 3 – Utbildningsplansch för rökhandgranat m/56, som innehåller fosfor och avger momentan rökbildning. Foto: Miliseum, (CC BY-NC-SA 4.0).

Handbok Markstrid – Taktiska fältmässiga grunder 2016 (MSH TaFäG), under kapitlet om Marsch och avsnitt 14.7.4. Åtgärder vid eldöverfall, på sida 159:

Vid eldöverfall mot förband (fordonsenhet) ska följande ske:
• öppna eld mot motståndaren,
• avskärma om möjligt och om lämpligt med rök,
• larma bakomvarande fordon,
• fordon kör i skydd eller tar eldställning,
• personal som inte kör fordon tar lämpliga eldställningar,
• radiotystnad bryts, rapport till högre chef att förbandet är i strid,
• vinn eldstriden och om möjligt manövrera förbandet ut ur motståndarens eldområde,
• omhänderta skadad personal,
• rapportera och ge förslag på åtgärd till högre chef när läget medger,
• marschledaren vidtar lämpliga åtgärder, exempelvis anfall med bakomvarande förband, marschomläggning och understöd med indirekt eld.

Hemvärnsreglemente Hemvärnsbataljon / Hemvärnskompani 2002 (HvR Hvbat/Hvkomp), avsnitt Kommunikationer på sida 94:

Om marscherande eller transporterad styrka råkar i strid, gör den halt, besvarar elden samt kastar rök och kör bakåt eller i skydd.

Handbok Hemvärnspluton-grupp del 1 Grunder 2016 (H HVPLUT-GRP 1), avsnitt Sammanstöt på sida 82:

Efterhandssituation
Om gruppen är i efterhand ska gruppen;
• Ta skydd och besvara elden,
• eventuellt kasta rökhandgranater för att skapa ett tillfälligt skyl,
• dolt försöka ta sig ut på skyttelinjen i höjd med gruppchefen – fronten ska vara mot motståndaren.
Därefter måste du snabbt bestämma om din grupp ska;
• Anfalla och nedkämpa motståndaren,
• genomföra sidoförflyttning för att söka ny stridsställning och där efter nedkämpa motståndaren,
• försvara stridsställning,
• lösgöra för att kunna kringgå motståndaren eller tillbakarycka.
Vad du som gruppchef väljer att göra beror på;
• Uppgiften,
• motståndaren,
• terrängen.
Som gruppchef – fastställ i förväg hur gruppen ska agera vid olika former av sammanstöt. Om händelseförloppet inte blir som du tänkt – ge kommando för annat agerande.

H HVPLUT-GRP 1, har även följande under avsnitt Sammanstöt 3.2.5.4 Metod för lösgörning (urdragning) på sida 93:

Situation:
• Plutonen är under framryckning på stridskolonn.
• Främst gruppen får sammanstöt framifrån och får skadade på gruppen.
• Plutonen kan inte utveckla tillräckligt med eldkraft för att fortsätta framryckningen.
• Plutonchefen beslutar att lösgöra hela plutonen (urdragning).
Lösgöring sy ar till att bryta stridskontakten och dra ur egna förband för andra uppgifter.
Vid lösgöring bryts stridskontakten genom förflyttningar i skydd bakåt.
Förflyttningarna kan understödjas med eld och avskärmande rök.

Allmän frånvaro av åtgärder vid sammanstöt

Trots att sammanstöt övas och så har gjorts i alla år, är det anmärkningsvärt hur lite uppmärksamhet ämnet får i Försvarsmaktens litteratur om man jämför med andra rutinartade åtgärder som anfall, eldöverfall, försvar, marsch, patrulltjänst, med mera. För även om det ovan listas många referenser kring eld-rök-bakåt, är det sällan det finns tydliga avsnitt där ämnet får någon djupare genomgång, och det är först efter millennieskiftet som det får en lite tydligare plats i litteraturen, trots att åtgärder vid sammanstöt väl förtjänar att minst vara en egen underrubrik under både avsnitt om marsch, framryckning och tagande av terräng. Istället återfinns rutinerna och minnesreglerna kring åtgärder vid sammanstöt i ofta av en mer anekdotisk karaktär instoppade i avsnitt om andra åtgärder och kan vara svåra att hitta.

Vid all stridsverksamhet förutsätts strid med motståndaren, och att utbilda just för oplanerade situationer, där man själv inte är på förhand är en kritisk kunskap för överlevnad på slagfältet. Trots det är det säkert många läsare om inte övat förfarande enligt SERB/HERB, rekonterstrid eller improviserad omfattning, även om många säkerligen övat just momentet av förflyttningsrörelser som växelvis tillbakaryckning, korridor och blixtlås som förflyttningssätt.

Bild 4 – Att en enhet blir beskjuten under framryckning triggar det bruket av minnesramsorna SERB respektive HERB.

Skydd / Halt – tips & råd

För trupp till fots innebär skydd vanligtvis att kasta sig till marken och söka skydd bakom terrängföremål. Finns inga terrängföremål blir åtgärden att minska sin målyta genom att inta låg ställning och lägga sig med kroppen i linje mot motståndaren för att exponera minsta möjliga målyta. Skydd kan här innebära att man skapar sig en kort paus för att samla sig inför nästa åtgärd.

Skydd är en viktig faktor för att möjliggöra eld och rörelse samt för att bevara ett högt stridsvärde.

För fordon innebär halt att inte fortsätta längre in i motståndarens målområde. Stoppet är högst momentant och skall genast övergå i nästa åtgärd. Genom att stå stilla blir fordonet en lättare måltavla och stillaståendet måste minimeras och helst bara utgöra någon sekund av stillastående.

Bild 5 – Den första åtgärden innebär att chefen kommenderar ”skydd” eller ”halt” beroende på vilken ramsa som används.

Eld – tips & råd

Eld ges för att frånta motståndaren deras förhandssituation, och om möjligt återta initiativet. En kraftig eldgivning kan tvinga motståndaren i skydd, vilket initialt är viktigare än att orsaka motståndaren försluter eller skador, eftersom intagande av skydd för motståndaren innebär att deras eldgivning tillfälligt upphör. Kan verkan nås, skall det självklart eftersträvas, annars avges eld mot misstänkta punkter och helst genom ett kraftfullt och samtidigt eldöppnande för största effekt.

För att återta initiativet i situationen förutsätts ett högt stridstempo, samt genom samordning av eld och rörelse till tid och/eller rum.

För personal som inte kan delta i eldgivningen blir målobservation en viktig åtgärd för att om möjligt bidra till verkan.

Bild 6 – Chefen ger kommando om eld i önskad riktning för att trycka ned/bort motståndaren, och överta initiativet.

Rök – tips & råd

Rök är en klassisk åtgärd för att undkomma fientlig eld, men är ibland en direkt felaktig åtgärd.

Som en förberedande åtgärd vid risk för sammanstöt kan man i förväg utse vem som kastar rök. Ofta är det chefen som kastar rök, eftersom beslutet att kasta rök behöver föregås av en bedömning av om röken i den aktuella situationen är en fördel eller nackdel.

Rök läggs vanligen med rökhandgranat, rökfackla eller fordonsmonterade rökkastare. Har man understöd till förfogande kan rök även läggas med granatgevär, granatkastare och artilleri, men kräver då vanligtvis längre reaktionstid för att få rök på rätt plats.

Manuellt kastad rök når inte så långt, men finns i två grundläggande typer. Fosforgranater som exploderar och snabbt bildar rök, och rökfacklor som under flera minuter alstrar rök och bidrar till en längre tid av rökläggning.

Bild 7 – Chefen ger order om att kasta/skjuta rök.

Fördelen med rök som skjuts från understöd är att röken kan läggas närmare motståndaren, och en understödsgrupp försedd med granatgevär laddade med rökgranater kan få rök i målområdet mycket snabbt, i bästa fall inom några sekunder. Rök som skjuts kan också användas som förblindande rök, det vill säga att man rökbelägger motståndaren på dennes egen gruppering, vilket inte bara försvårar för motståndaren att verka mot andra mål, utan även försvårar för motståndaren att hantera utrustning och agera på platsen. En rökhandgranat som kastas av den utsatta truppen blir aldrig mer än avskärmande rök, det vill säga en rökridå som försvårar insyn från motståndaren.

För det mänskliga ögat fungerar rök bra för att skymma sikten för motståndaren. Den omöjliggör välriktad eld, och motståndaren får istället skjuta mot misstänkta punkter och kan inte observera egna effekten av åtgärder. Det skapar en möjlighet att återta initiativet och dra sig ut situationen med minskad risk för egna skador.

Bild 8 – 8,4 cm rökgranat till granatgevär. Ett system som medger att kunna lägga rök upp till 1000 m bort från skytten. Med en förberedd understödsställning kan den snabbt lägga både förblindande och avskärmande rök för att skydda egen trupp som är utsatt för fientlig eldgivning. Foto: Armémuseum (CC BY 4.0).

För en motståndare med tekniska hjälpmedel kan vanlig rök som avges med exempelvis rökhandgranat m/56, rökhandgranat 05 och rökfackla 4, har låg verkan eftersom IR-strålning (värmestrålning) lyser igenom röken och kan vara lika lätt att notera med eller utan rök. Det finns dock IR-dämpande rök, exempelvis fordonsmonterad rökkastargranat, vilket om tillgängligt är att föredra. Framförallt om motståndaren är stridsfordonsburen och därmed mer sannolikt har termiska sikten som kan se igenom vanlig rök. Ingen av dagens rökhandgranater eller rökfacklor som kastas manuellt har IR-dämpande rök.

Det finns också en risk att rök kan skymma för eget understöd, eller försvåra egen förflyttning om man förblindar sig själv. Därför behöver man alltid beakta vindförhållanden och hur röken kommer driva innan man kastar rök.

Oavsett om rök är IR-dämpande eller inte, finns dock alltid risken att röken kan fungera som målmarkering för motståndare som tidigare inte observerat den egna grupperingen. För ett stridsfordon kan en tydlig rök istället markera var man skall observera med sina termiska sikten som ser igenom röken och för en flygare som inte kan höra eldgivningen på marken blir en rökridå en lika tydlig markering som en blinkande lampa på natten. Det är viktigt att komma ihåg att rök i andra sammanhang används för att leda in flyg, exempelvis vid medicinsk evakuering. Man behöver därför överväga om man skall kasta rök eller inte vid en sammanstöt, och beslutet att kasta rök ligger där reglerat av en chefsorder.

När man kastar eller skjuter rök behöver man beakta vindförhållanden. En tydlig vind kan snabbt flytta ett rökmoln och blotta området man velat avskärma. Rök skall därför läggas så att röken driver förbi önskat område och det skyl som röken ger behöver utnyttjas direkt när röken täcker området, så att den ger effekt under den kritiska förflyttningen som den skall dölja och inte hinner driva bort i ett för tidigt skede.

Bild 9 – En rökhandgranat med fosfor har under utbildning kastats ned i en grusgrop och visar de signifikanta brännande fosforbitarna som flyger ut när granaten exploderar. Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten.Rekryter från Ledningsregementet genomför kast med rökhandgranat på Härads skjutfält.

Angående valet att kasta rök kan noteras att i Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng Utbildningsunderlag Grupp och Pluton 2009 (FMR MOUT UtbU PlutGrp), avsnitt Framryckning längs gata – Sammanstöt på sida 14 i faktarutan Rök bakåt” inleder med ”om” man väljer att kasta rök – en tydlig markering att det inte är en självklarhet:

Rök bakåt
Om ni kastat rök beror det antagligen på att ni inte vet var fienden är eller är i kraftfullt underläge. Ta er då snabbt bakåt på kolonn när röken utvecklats eller sök skydd i närmsta byggnad.

Den svenska rökammunitionen inkluderar:

Rökhandgranat 05 / 05B / 05Ckastas för hand
Rökhandgranat 56 /56B (vit fosfor)kastas för hand
Gevärsrökgranat 1skjuts med Ak4
Rökfackla 4kastas för hand
Rökstav m/52läggs
Rökstav 10läggs
80 rökvinggranat 10skjuts med 8 cm granatkastare
120 rökvinggranat 74skjuts med 12 cm granatkastare
84 cm rökgranat 68 / 73 / 81skjuts med 8,4 cm granatgevär
Rökkastargranaterfordonsmonterade

Endast rökkastargranater har IR-dämpande rök, varför övrig rök endast skyddar mot optiska observationer.

Bakåt – tips & råd

Skall man dra sig bakåt är det alltid trevligast att göra det med understöd som försvårar för motståndaren att ge välriktad eld mot egen personal under förflyttning. I bästa fall finns understöd av sidoenheter, annars får eget understöd ordnas genom exempelvis växelvis tillbakaryckning, ansatsvis tillbakaryckning, korridor bakåt eller blixtlås i sida. I vissa situationer är det viktigare att komma från platsen snabbt, och tillbakaryckning från ske utan understöd.

Vid växelvis / ansatsvis tillbakaryckning är det viktigt att inte göra för korta etapper eftersom det ökar tiden för att ta sig ut området.

Viktigt att poängtera är att bakåt inne är detsamma som reträtt, utan att dra sig ur motståndarens eldgivning är för att skapa handlingsfrihet, och väl ute ur riskzonen fattas beslut om nästa åtgärd – vilket exempelvis kan vara omfattning, framstöt eller reträtt.

Bild 10 – Chefen ger order om tillbakaryckning, och väljer tillbakaryckningssätt utifrån situation. För en skyttegrupp kan det exempelvis ske genom växelvis, ansatsvis, blixtlås eller korridor, alternativt bara en förflyttning utan eget understöd.

Behövs HERB?

Även för fordonsburen personal skulle SERB fungera som minnesregel, om man istället byter S till ”Stop”. Fördelen med att använda just HERB för fordonsbesättningar är att ordet i akronymen faktiskt är ett kommando i form av ”Halt!”. Det gör att reaktionstiden för att ge kommandot kortas ned och man kan vinna avgörande hundradelar som räddar situationen. Av samma skäl bör trupp till fots öva och praktisera SERB, eftersom det första kommandot blir ”Skydd!”.

Blivit en metafor

Begreppet ”halt – eld – rök – bakåt” är så pass välkänt att det blivit en metafor, det vill säga ett bildligt utryck som liknar det som uttrycker ersätter, och som används i andra sammanhang än strid för att markera att något gått helt fel, vill dölja misstaget och man behöver backa för att göra annorlunda på något sätt. Ibland förekommer metaforen i sina fyra steg och ibland i korthet som enbart ”rök – bakåt”.

Kanske kommer uttrycket bli lika välkänt i civila sammanhang som ”rökridå”, ”att stå i ett minfält”, ”slog ned som en bomb”, ”kanonmat”, ”fotsoldater” och ”skyttegravskrig”, eller de engelska metaforerna ”bite the bullet”, ”dodge a bullet”, ”full nine yards” och ”trench war”.

Bild 11 – En rökridå. Foto: Jonas Helmersson, Försvarsmakten.

Slutord

SERB och HERB kan som minnesregler kännas löjligt enkla och självklara, men att mekaniserade förband löpande övar just detta beteende visar hur viktigt det är att rutinerna sitter när man blir utsatt för inkommande eldgivning. När dom behövs finns det inte tid att tänka, utan beteendet behöver sitta i ryggmärgen för att fungera och spara viktiga och livsavgörande sekunderar. Det är agerandet under de första sekunderarna som kommer avgöra om man lever eller dör i stridskontakten – se till att du kan din SERB / HERB.

Bild 12 – Att använda rök för att dölja egna rörelser är en global praxis. På bilden kastar en brittisk soldat en rökgranat för att skydda egna trupprörelser under en insats i Afghanisan 2010. Foto: Cpl Barry Lloyd RLC, Royal Marines, Wikimedia Commons (OGL v1.0).

Följ Petri-bloggen på Facebook och Twitter

#SERB #HERB #minnesregel

© Petri-bloggen, innehållet får inte kopieras för spridning, men dela gärna länken

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: