Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

Minnesregeln OSK är ett ofta förbisett stöd för markstridschefen, trots att den funnits fastställs i över 20 år. Tillhör du dom som praktiserar den, eller försöker du uppfinna hjulet igen när du skall ge understöd till enheten bredvid i striden? Petri-bloggen rotar fram OSK ur byrålådan och sätter en enkel och bra regel i strålkastarljuset. Läs, förstå och öva, så blir du en bättre kollega i striden när dina vänner behöver snabb hjälp med nedhållande eld.

OSK är en minnesregel att använda i stridsställningen för att snabbt göra gruppen eldberedd utan att riskera att skjuta mot kollegor. OSK är i praktiken en förenklad tillämpning av OBK som kan beskrivas som en direktstyrande variant av OBO där man använder kommandon istället för order. Blev det rörigt? Sitt lugnt och häng med så placerar Petri-bloggen OSK i rätt sammanhang.

Bild 1 – OSK används vid snabba lägen eller som komplettering till tidigare order. ”Orientering… Skjutgränser… Anläggning – Eld!”. Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten.

En akronym

OSK är en minnesregel i form av en akronym (initialförkortning) som är en anpassning av en annan akronym.

Akronymen OSK står för:
 – Orientering
 – Skjutgränser
 – Kommandon

Den är i praktiken en tillämpning av minnesregeln OBK (Orientering – Beslut – Kommando), där beslutet bara är ett beslut om skjutgränser och B (beslut) i akronymen bytts mot ett S (skjutgränser). Detta eftersom OSK bara behöver användas för eldkommandon i snabba lägen. Hinner man i stridens hetta inte ge en EOBUSARE, KUBMARS, ESKAPERA, GORSUGAS eller ens EKER som ger soldaterna information på förhand, då kan man kontrollera verksamheten genom direktstyrning i form av en OSK som kommandostyr eldgivningen med minimal information och ändå kan få verkan i målet.

Vägleder till tabulaturen

Minnesorden som akronymen står för, hjälper en stressad chef att komma in i rätt formulering (tabulatur).

”Orientering” är ett begrepp som innebär att man skall lyssna upp på en lägesrapport inför en kommande order.

”Skjutgränser” är det begrepp som används vid en ordergivning för punkten där skjutgränser meddelas. På så sätt får användaren hjälp att hitta orden i en stressad situation och kan lättare falla tillbaka i rutinerna genom att de första orden faller på plats direkt.

Den sista minnesordet ”Kommando” har dock inte samma effekt som de andra minnesorden, eftersom kommandon inte föregås av någon rubricering på samma sätt som de två första bokstäverna, utan kommandon är enkla och korta orderbegrepp med fastställd betydelse som direkt åtlyds.

Kommandon

Till skillnad från uppgiftsbegrepp finns inte en fastställd lista med kommandobegrepp att välja bland, utan kommandon är enkla instruktioner som ropas ut och omedelbart verkställs. Däremot finns eldkommandon (och exerciskommandon) bättre reglerade och eldkommandon beskrivs i blogg nr 20. Vad avser OSK är kommando just eldkommandon.

Nationalencyklopedin definierar ”Eldkommando” som ”befallning att skjuta” – en enkel och tydlig förklaring av begreppets innebörd.

Generellt kring kommandon kan refereras till Handbok Markstrid – Taktiska fältmässiga grunder 2016 (MSH TaFäG 2016) som på sida 41 anger följande kring kommando i allmänhet (alltså inte enbart eldkommandon):

3.4. Kommando
Ett kommando används främst för att utlösa en bestämd verksamhet.
Ett kommando består av ett lystrings- och ett verkställighetsord eller endast det senare.
Ett kommando uttalas med en efter förhållandena avpassad röststyrka.
Lystringsord uttalas tydligt. Verkställighetsord uttalas skarpt och kort. Mellan lystrings och verkställighetsorden som styr soldat eller förband i sluten ordning görs ett uppehåll som i tid motsvarar två stegs marsch, exempelvis ´Framåt – marsch!´
Under strid ges kommandon med de tidsupphåll som krävs för att uppnå avsedd effekt, exempelvis ´Alm – en spränghandgranat – – – eld!´

I en understödssituation kan ett kommando vara ”anläggning mot huset – eld!”, ”samtidigt eldöppnande – eld!”, ”pansar fältet – anläggning”, ”pansarskott färdiga – eld!” eller bara ”eld!” beroende på situation och uppgift. Efter ett första kommando förväntas nya kommandon, exempelvis eldöppnande, eldupphör, målväxling, förflyttning eller intagande av skyddsställning.

När en OSK ges är det till sin natur tidskritiskt. Hade det inte varit tidskritiskt, hade man redan fått en orientering och skjutgränser vid ingående i stridsställning. Punkterna i minnesregeln OSK kan därför förväntas hållas så korta som det bara går, för att istället ge tid till att bli eldberedd eller rent av få verkan i målet. I praktiken innebär därför punkten ”Orientering” inte samma sak i OSK som den gör i en OBO och kanske inte ens samma sak som i de flesta OBK, i OSK är det ett absolut minimum – på samma sätt som att ”Beslut” i en OBK har skalats ned till enbart beslut om skjutgränser. Man kan även förvänta sig att rubriceringsorden ”orientering” och ”skjutgränser” ofta rationaliseras bort när man ger en OSK för att spara tid, och att den kritiska informationen ges utan rubricering. En OSK skulle exempelvis kunna låta så här i en situation där 1. grupp skall understödja 2. grupps framryckning till höger om 1. grupp:

”2. grupp framrycker höger, gräns höger stora stenen, anläggning fältet!”

Med lite mer tid till förfogande skulle samma uppgift istället kunna låta enligt nedan:

1. grupp! Orientering! 2. grupp kommer framrycka till höger om vår gruppering och ta terräng 100 m längre fram. Vi skall understödja deras framryckning med eld mot fältet. Skjutgränser! Skjutgräns vänster, klockan 11, nedfallna björken. Skjutgräns höger, klockan 2, stora stenen. Anläggning mot fältet!

Finns en specifik elduppgift när OSK ges, då ges ett fullvärdigt eldkommando för avsett mål, så att personalen vet vad som skall bekämpas, samt vilka och hur det skall göras – annars ges bara skjutgränser och order om anläggning.

Bild 2 – En av gruppchefens huvudroller är att leda elden, det är där OSK kommer in i bilden och bidrar till att elden hamnar rätt. Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten.

Historik

Vad Petri-bloggen kunnat erfara dyker OSK upp i Försvarsmaktens litteratur första gången 2001 i Soldaten i Fält (SoldF 2001) där den finns i marginalen på sida 248 under avsnittet ”Gruppens understöd”.

Trots att det är en relativt gammal minnesregel är den ganska okänd för många inom Försvarsmakten, och förtjänar mer uppmärksamhet inom skytteförband som skall övas för strid.

Stöd i reglementen och handböcker

Soldaten i Fält (SoldF 2001) tar upp regeln på sida 248 i en faktaruta i marginalen (se nedan).

På sida 249 i SoldF 2001 finns ett exempel där OSK praktiseras:

Exempel på order för gruppens understöd.
”Orientering – Vi ska understödja 1.grupps tagande av KNALLEN. 1.grupp kommer att framrycka till vänster om oss!”
”Skjutgräns vänster – STORA GRANEN!”
”Färdigställning!”
”Westerberg, rapportera till ställföreträdande plutonchef att vi är eldberedda!”

samt har ett förklarade avsnitt intill som lyder:

Gruppens eldunderstöd
Din grupp ska kunna ge eldunderstöd åt andra grupper. Det är därför viktigt att du och dina kamrater har klart för er vad syftet är med detta. Oftast är det att möjliggöra en annan grupps rörelse – framåt eller bakåt. Din grupp ska då öppna eld om någon fiende påverkar eller kan påverka den andra gruppens rörelse eller verksamhet.
Dessutom måste gruppen också veta
• var ni ska gruppera för att kunna skjuta
• när ni ska gruppera
• när ni ska (kunna) öppna eld
• när elden ska upphöra
• vad gruppen ska göra sedan och gruppens beredduppgift
Bestäm också
• skjutgränser
• ammunitionsinsats

Bild 3 – SoldF 2001 tar upp minnesregeln OSK på sida 248 i en faktaruta i marginalen, här inringat i rött.

Försvarsmaktsreglemente Militära operationer i urbaniserad terräng Del 3:2 Stridsteknik grupp Förhandsutgåva 2010 Utgåva 5 tar upp minnesregeln på sida 49:

Ingående under strid
Vid ingående i stridsställning under strid tar gruppen terräng fram till tänkt stridsställning.
Beroende på tidsförhållandena kan gruppen även ta hela våningsplanet eller byggnaden.

Då gruppen tagit så mycket terräng att eld kan avges kommenderar gruppchefen eldställningar, genomför OSK (orientering, skjutgränser, kommando), målangivning/sektorindelning och skjutgränser tilldelas, varefter eldkommandon ges.

Ställföreträdande gruppchef tillser att gruppen bibehåller runtomkringobservation och tilldelar eldställningar till soldater/stridspar i sekundära riktningar och mot tänkta tillbakaryckningsvägar.

Förbandsreglemente Hemvärnspluton/Hemvärnsgrupp Del 3 Tjänstegrensanvisningar ordermallar Förhandsutgåva 1 (daterad 2011-09-30) tar på sida 40 upp OSK i korthet under avsnittet 15.3.2 Ordermall – Grupp:

Vid understöd av sidogrupp används Orientering-Skjutgräns-Kommando (OSK).

Citat ovan är väl använt, och förekommer identiskt på fler ställen:

 – Förbandsreglemente Hemvärnspluton/Hemvärnsgrupp Del 3 Anvisningar (2013) på sida 62 under avsnittet 17.2.2 Ordermall – Grupp.
 – Handbok Hemvärnspluton-grupp del 3 Anvisningar (H HVPLUT-GRP 3 2016) på sida 62 under avsnittet 17.2.2 Ordermall – Grupp.

 – Arméhandbok Ledning 2016 (AH Ledn) på sida 66 under avsnittet Bilaga 3 Ordermallar och underrubriken Ordermall – Grupp.

Bild 4 – Ordermall på sida 66 i AH Ledn 2016 som kort kommenterar OSK under en ordermall för grupp.

Handbok Markstrid – Grupp (MSH Grp 2016) har en marginellt mer utförlig beskrivning under avsnitt 2 Ledning och underavsnittet 2.4 Samordning på sida 31:

Order för eldgivning
Då eld ska avges med gruppen ges order i form av orientering, skjutgränser och kommandot för eldöppnandet.
Order för eldgivning – OSK
• Orientering
• Skjutgränser
• Kommando
I snabba lägen används enbart kommandot. Metoden beskrivs ytterligare i avsnittet om
Gruppens eldunderstöd.

MSH Grp 2016 har vidare under avsnitt 3 Taktik Och Stridsteknik och underavsnitt 3.7 Metoder För Grupps Eld Och Rörelse på sida 94 under rubriken Gruppens Eldunderstöd:

Gruppens eldunderstöd
Gruppen ska kunna ge eldunderstöd åt andra grupper. Syftet med eldunderstödet och typ av motståndare styr på vilket sätt och med vilka vapen och vilken typ av ammunition som understödet ges. Ofta är syftet att möjliggöra en annan grupps rörelse – framåt eller bakåt. Din grupp ska då öppna eld om någon motståndare påverkar eller kan påverka den andra gruppens rörelse.
Gruppen ska veta
• var gruppering ska ske för att kunna avge eld,
• när gruppering ska ske,
• när eld ska (kunna) öppnas,
• mot var elden ska avges,
• när elden ska upphöra samt
• vad gruppen ska göra sedan och eventuell beredduppgift.
Plutonchefen eller gruppchefen ska också vid behov ange
• skjutgränser samt
• ammunitionsinsats.

Order för eldunderstöd – OSK
• Orientering
• Skjutgränser
• Kommando

Tänk på!
• Välj rätt vapen- och ammunitionsalternativ utifrån uppgift, motståndare och terräng.
• Gruppera gruppen på linje få bra eldområde och för att komma förbi riskavstånd bakåt på pansarvärnsvapen.
• Anmäl då gruppen är klar att lämna eldunderstöd (eldberedd eller understödsberedd).
• Om motståndaren har pansarfordon – öppna eld med pansarvärnsvapen först.
• Motståndaren väljer minst lika dolda eldställningar som vi gör – se till att elden täcker eldområdet och nedhåller motståndaren.

Exempel på order för gruppens understöd.
(O) ”Orientering. Vi ska understödja 1.grupps anfall mot KNALLEN. 1.grupp kommer att anfalla till vänster om oss!”. ”Eld mellan STORA GRANEN – VÄGSLUTET!”. ”Utgångspunkt för målangivning – rakt fram LILLA BJÖRKEN!”
(S) ”Skjutgräns vänster – STROA GRANEN!”
(k) ”Eld öppnas på min order!”. ”Färdigställning!”. ”Westberg, rapportera till ställföreträdande plutonchef att vi är understödsberedda!”

Avsnittet ovan beskriver en mer utförlig OSK, för även om exemplet som ges är ganska grundläggande och i linje med en OSK, är alla de punkter med information som listas raderna ovanför och under mer i linje med ingående i stridsställning med gott om tid. Kanske har MSH Grp 2016 rört ihop begreppen lite här, för har man tid att i förväg planera då ger man inte skjutgränser i direkt samband med eldgivningen – såvida inte förutsättningarna har ändrats till följd av stridsutvecklingen och nya skjutgränser behöver ges tillsammans med en förklarande orientering. Det finns en flora med minnesramsor för ingående i stridsställning med gott eller ont om tid till förfogande att använda om det finns tid att instruera om var och hur man skall gruppera, samt planerar elden i förväg. Har man gett skyttarna förhandsinformation vid ingående i stridsställningen, då behöver man inte OSK för att få verkan i målet utan kan nöja sig med enbart eldkommandon eftersom övrig information redan är känd. Petri-bloggens bedömning är att man inte skall läsa in för mycket av kontexten som OSK finns i på sida 94, utan fokusera på att OSK används i snabba lägen där man inte gjort ett fullvärdigt ingående i stridsställningen.

MSH Grp 2016 har även Bilaga 1 – Ordermall Grupp på sida 223 som anger:

Ordermallen kan förenklas till Orientering – Beslut – Order (OBO) eller Orientering – Beslut – Kommandon (OBK). Vid understöd av sidogrupp används Orientering-Skjutgräns-Kommando (OSK). Underlag för ordernamnbrickor finns i AH Ledning.

Handbok Markstrid – Pluton 2016 (MSH Plut 2016) har exakt samma formulering i Bilaga 1 – Ordermall Grupp på sida 224.

Förklaringen kring minnesregeln är knapphändig i litteraturen, vilket kanske bidrar till att den enkla regeln är okänd för många.

Skillnad OBK och OSK

En OSK är en kortversion av OBK (Orientering – Beslut – Kommando) för ett specifikt ändamål. Har man tiden kan man alltid ge en OBK istället för en OSK, men en OSK kan inte alltid ersätta en OBK.

Beroende på tidstillgången kan chefen välja att istället ge en OBK istället för en OSK, nedan ges exempel på samma syfte, men i de olika formaten.

Exempel elduppgift som OBK (mer tid till förfogande):

”1. grupp, orientering! 2. grupp kommer framrycka till vänster om oss över fältet mot husen för att tvinga ut motståndaren på fältet där han blir sårbar för vår eldgivning. Vår uppgift är att understödja 2. grupps framryckning, och sedan verka mot motståndaren på fältet. Skjutgräns vänster stora stenen till dess att 2. grupp passerat bäcken, därefter skjutgräns vänster huset.
Beslut! Nedhållande eld tills 2. grupp passerat ån, därefter eld mot upptäckta mål i husen, beredd bekämpa mål på fältet.

Eld öppnas på mitt kommando – Anläggning husen!”

Exempel elduppgift som OSK (ont om tid till förfogande):

”Egen omfattning vänster mot husen.
Skjutgräns vänster, husen.
Nedhållande – Eld!”

Bild 5 – Illustration av terrängen för exempel för OBK och OSK enligt ovan. Vid snabba lägen med en OSK kanske man bara anger skjutgräns huset, men vid mer tid till förfogande kan man förbereda att flytta skjutgränsen under genomförandet.

Understödja

OSK refereras till i flera sammanhang just kring uppgiften understödja. Inte för att den specifikt är låst till den stridsuppgiften, utan för att det är en vanlig situation där OSK kommer till användning, eftersom en fram- eller tillbakaryckning under strid ofta ger snabba lägen i okänd terräng där informationen i OSK blir kritisk.

Uppgiften Understödja definieras i Arméhandbok Ledning 2016 (AH Ledning), på sida 45 enligt följande:

Understödja: Stridsuppgift som syftar till att ett förband vidtar åtgärder för att underlätta för ett annat förband att lösa en viss uppgift. Kan uttryckas som ”understöd i” vilket är kopplat till metod.

Vanligtvis innebär uppgiften att man med eldgivning håller ned eller bekämpar en motståndare som kan påverka det förband man skall understödja. I praktiken är det ofta en variant av uppgiften skydda som utförs.

Läs mer om andra uppgiftsbegrepp i blogg nr 6 om arméns uppgiftsbegrepp.

Orientering – tips & råd

I en OSK skall orienteringen inte vara lika omfattande som vid en order, utan OSK är för snabba lägen och bör bara omfatta det som är relevant för elduppgiften.

Enligt en 5-punktsorder skall orientering innehålla följande underrubriker:
 – Motståndaren
 – Parter/Civila
 – Egna förband
 – Terrängen
 – Understöd
Vid snabba lägen och kompletterande ordergivning kortas det ned till vad som är relevant för stunden, men uppgifter om motståndaren, hur man undviker att skjuta mot fel människor (egna, partner, civila) samt avstånd (terräng) är viktiga uppgifter. Även uppgift om eldens inställande kan vara relevant, särskilt vid understödsuppgift där man skyddar annan enhets framryckning, exempelvis att det kommer beordras eldupphör om egna förband rör sig in i eldområdet.

Skjutgränser – tips & råd

Jämfört med en order kan man i praktiken säga att Beslut i stort (BIS), Målbild (MB), Genomförandeidé (GFI) tagits bort och Riktlinjer (RI) skalats ned till att enbart utgöra ett beslut om skjutgränser. Möjligtvis kan man här läsa in målfördelning, det vill säga i vilken sektor olika delar av enheten skjuter, och inte bara de yttre skjutgränserna längst till vänster och höger.

Välj tydliga och lätt identifierbara objekt som referenspunkter. Välj inte en sten om det finns flera stenar, utan välj något som kan särskiljas från andra objekt, eller välj en kombination av objekt (exempelvis ”björken vid stora stenen”).

Bild 6 – Väljer man otydliga punkter kan det vara svårt att tolka vilka gränser som avses.

Beakta att skjutgränser nära eldställningen ger en stor spridningsvinkel på elden när skyttar till vänster skjuter nära höger skjutgräns. Om skjutgränsen är till för att undvika vådabeskjutning när en enhet skall framrycka vid sidan av det egna eldområdet, finns en risk att en skjutgräns som är för långt ut i sidled gör att egna förband hamnar i risk under framryckningen. Det kan då innebära att man får kommendera eldupphör på hela eller delar av förbandet när den risken uppstår. Det kan därför vara fördelaktigt att välja referenspunkter långt bort.

Bild 7 – Väljer man skjutgräns för nära, då kan eldgivning från individer på gruppens bortreflank innebära att man skjuter in i ett område där egna förband kan finnas. De blå och röda linjerna visar skillnaden för skytt på vänster- respektive högerflanken. Den risken minskar om man väljer en punkt längre bort, alternativt om tidens finns delar upp enheten med olika målområden.

I stridssituationer finns ofta situationer där man behöver förhålla sig till överskjutning och förbiskjutning. SoldF 2001 ger information på sida 214-215 för krig (för fred behöver man titta i Säkerhetsreglementet, SäkR), som anger att det för överskjutning under två kriterier:
 – att det är minst 3 m mellan tänkt siktlinje och truppen, samt
 – att vinkeln mellan siktlinje och trupp är minst 30 streck (numera omräknat till 30 mils, det vill säga ”ett finger” eller civilt mätt 1,7 grader),
och att förbiskjutning får ske under följande kriterier:
 – öppen terräng: att det är minst 3 m mellan siktlinje och trupp, samt en vinkel på minst 100 streck (numera omräknat till 100 mils, det vill säga ”tre fingrar” eller civilt 5,7 grader),
 – fordonsmonterad kulspruta: att det är minst 10 m mellan siktlinje och trupp, samt en vinkel på minst 50 streck (numera omräknat till 50 mils eller civilt 2,9 grader),
 – skogsterräng: dubbelt så långt i sida som avståndet skytten ligger bakom närmaste kollega, det vill säga förhållande 2:1 i relation avstånd i sida och djup bara om (inte att förväxla med djup inom stridsställning som har förhållandet 1:1)
Gränser enligt ovan ges inte till enskild skytt, utan gruppchefen som leder elden tar ut skjutgränser som motsvarar reglerna (eller åtminstone ser till att man ligger inom dom).

Bild 8 – En illustration över skjutreglerna för överskjutning och förbiskjutning i krig.
A: Inom grupps gruppering gäller halva avstånden mellan sidoskyttarna, förutsatt att man ligger mitt emellan – eller enklare uttryckt, lika långt bakom.
B: I betäckt terräng gäller dubbelt avstånd i sida som i djup.
C: I öppen terräng gäller minst 3 m i sida och 100 mils (5,6°), dubbla avståndet och halva vinkel om vapnet är fordonsmonterat. (Vid skjutning i skog bör inte avståndet i djup till sidokamrat
överstiga halva luckan i sidan för den ökade risken för rikoschetter i träden.).
D: Överskjutning får bara ske om det är minst 300 mils 1,7°) mellan trupp och avsedd skjutriktning och minst 3 m i vertikal skillnad.
Understigs gränsvärdena får skjutning inte ske. I fredstid gäller bestämmelser enligt Säkerhetsreglementet (SäkR).

Kommandon – tips & råd

Eldkommando är den del av OSK som gör att man får verkan i målet. I striden är det en av gruppchefens viktigaste uppgifter att leda elden mot motståndaren.

För att få verkan krävs ibland komplicerade kommandon, och bland de mest komplicerade system som finns inom Hemvärnet hör granatgevären. Granatgevären är relativt känsliga för avstånd på grund av en relativt välkrökt projektilbana, olika ammunitionslag som dessutom kan kräva tempering, samtidigt som målen är relativt små och dessutom ofta rörliga, samtidigt som eldhastigheten är låg och man medför få granater till systemet. Det är betydligt lättare att få verkan med en kulspruta, även om avstånd är fel och de första skotten missar. Därför kräver granatgevär bättre eldkommandon (och andra eldförberedelser) än kulsprutor kräver.

SoldF 2001 anger på sida 212 vad som skal ingå i ett eldkommando.

1. Vilka kommandot gäller
2. Ammunition
3. Tempering
4. Mål
5. Eldfördelning
6. Avstånd
7. Sidfart
8. Eldgivningssätt
9. Antal skott eller magasin
10. Eldöppnande

Gör inte kommandot längre än vad som behövs. Det finns inget skäl att fylla ut punkter med information som inte behövs i det aktuella fallet. Korthet skall eftersträvas, och därför utelämnas punkter i listan som inte ökar effekten.

Läs mer om eldkommandon i blogg nr 20.

Exempel på OSK

Exempel 1 – mer omfattande:
2. grupp!
Orientering! 1. grupp skall framrycka till vänster om oss från hus A till hus B, vi skall nedhålla fienden som är grupperade i garaget under 1. grupps framryckning.
Skjutgräns vänster vita skåpbilen.
Nedhållande eld mot garaget – eld!

Exempel 2 – kortare:
Orientering! Kompaniet tillbakarycker växelvis, vi skyddar 1. och 3. plutons tillbakaryckning.
Skjutgränser! Vänster skogsudden, höger sjökanten.
Anläggning mot fältet!

Exempel 3 – kort-kort:
Fi på kullen!
Skjutgräns vänster, vägslutet!

Eld!

Slutord

OSK är en liten men effektiv regel för att snabbt bli eldberedd eller få verkan i målet i situationer där man inte gjort eldförberedelser tidigare – alternativt där förutsättningarna ändrats och behöver uppdateras med nya skjutgränser. Därav är en OSK alltid kort, för finns mer tid skall bättre eldförberedelser vidtas än OSK (minst en EKER och helst en EOBUSARE).

Akronymen OSK (Orientering – Skjutgränser – Kommando) är i praktiken en kortare version av OBK (Orientering – Beslut – Kommando) där beslutet är nedkortat till enbart beslut som skjutgränser.

Minnesorden i OSK hjälper användaren att hitta rätt begrepp för den som är osäker, även om rubriceringen ofta utelämnas när man ger en OSK, vilket gör det lättare för användaren att hitta rätt ord i stressade situationer.

Läs mer

 – OBO och OBK: blogg nr 47
 – Eldkommandon: blogg nr 20

Bild 9 – Granatgevär tillhör de system inom Hemvärnet som ställer störst krav på att gruppchefen leder elden och ger rätt eldkommandon. Foto: Bezav Mahmod, Försvarsmakten.

Följ Petri-bloggen på Facebook och Twitter

#OSK #minnesregel

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: