L-HÖK handlar om stridens grunder och är en minnesregel som hjälp chefen att lägga ut en plan som skapar förutsättningar för att gå förberedd in i striden. Akronymen handlar om att skapa förutsättningar som är gynnsamma för en stridsuppgift, men kan i viss mån också fungera som rättesnöre under själva genomförandet, för att undvika att hamna i ogynnsamma situationer.
Genom att ta stöd av minnesregeln L-HÖK (”ell hök”) kan chefen lägga en grund för sin stridsplan på ett sätt som ger förutsättningar för att få önskad effekt och parera för motståndarens handlingar – och därmed bli överdängare (mästare) på slagfältet. Det är fyra enkla punkter, som kan bidra till den en framgångsrik seger, eller som förbisedda lätt kan leda till ett nederlag.
En akronym
L-HÖK är en minnesregel i form av en akronym (initialförkortning) som påminner om riktlinjer för en chef att följa i planeringen av striden, för att kunna gå ur striden som segrare.
Akronymen L-HÖK står för:
– Lokal överlägsenhet
– Handlingsfrihet
– Överraskning
– Kraftsamling
Akronymen kan förklaras som Lokal överlägsenhet uppnås genom Handlingsfrihet, Överraskning och Kraftsamling.
Akronymen illustreras ofta av bilder likt den nedan, som visar att Handlingsfrihet, Överraskning och Kraftsamling är medel för att uppnå Lokal överlägsenhet. Lokal överlägsenhet innebär i praktiken att bli bäst på platsen och därmed vinna striden.
Historik
Akronymen är relativt ny, men begreppen har funnit längre. Petri-bloggen har spårat begreppen bakåt genom litteraturen.
Taktiska Anvisningar 1941 (TA 1941) tar i kapitel Anfall under stycke 222 på sida 31 upp följande:
Överraskning möjliggör snabb framgång och minskar förlusterna. Verkan av överlägsen eld ökad, om överraskning åstadkommes.
Kraftsamling är ett villkor för eldöverlägsenhet och snabb anfallsrörelse.
Överraskning åstadkommes främst genom för fienden oväntat val av terräng och tidpunkt för anfallet. Kraftsamlingen sker genom djärv och snabb samling av stark anfallstrupp mot viss för anfall gynnsam del av fiendens gruppering.
Anvisningar För Infanteriets Uppträdande Och Strid 1950 (Anv Inf 1950) anger i kapitel II Anfall och sektion Grunder i stycke 202-204 på sida 23 följande:
202. Överlägsenhet i eld samt riktig växelverkan mellan eld och rörelse äro förutsättningar för anfallets framgång.
Eld och rörelse skola samordnas till tid och rum.
203. Överraskning ökar eldverkan, möjliggör snabb framgång och minskar förlusterna.
Överraskning skapas främst genom för fienden oväntat val av terräng och tidpunkt för anfall.
204. Genom kraftsamling ökas snabbheten och uthålligheten i anfallet.
Kraftsamling skapas genom djärv och snabb samling av starka anfallsförband och stark eld mot viss del av fienden. Inom bataljon och lägre förband åstadkommes kraftsamling främst med eld.
De två exemplen från 1941 och 1950 visar att (lokal) överlägsenhet, kraftsamling och överraskning varit begrepp redan under andra världskriget.
I Arméreglemente del 2 Taktik 1982 (AR II Taktik 1982) har begreppen Kraftsamling, Överraskning, Handlingsfrihet och Lokal överlägsenhet blivit de tre avsnitten under kapitel 3 Taktikens Grunder och avsnitt Taktiska grundbgrepp, och härifrån kan man tydligt se bakgrunden till akronymen L-HÖK även om begreppen bytt plats i ordningen.
Själva akronymen verkar ha fått genomslag under officersutbildningen på 2010-talet, närmare uppgift kring var och när den fick bredare spridning har Petri-bloggen inte lyckats identifiera.
I Arméreglemente Taktik 2013 (AR Taktik 2013) tar för första gången upp ”Målsättningar” som begrepp tillsammans med de övriga, och anger på sida 56:
I Sverige har följande principer värderats högst för genomförande av markstrid
• målsättningar,
• kraftsamling,
• överraskning samt
• handlingsfrihet.
De är direkt kopplade till taktikens grunder och skapandet av lokal överlägsenhet för att nå avgöranden.
Eftersom L-HÖK inte innehåller M för Målsättningar kan man dra slutsatsen att akronymen har sin uppkomst före utgivningen av AR Taktik 2013.
Stöd i reglementen och handböcker
Eftersom Petri-bloggen har inte lyckats hitta minnesregeln L-HÖK (eller varianter av akronymen) dokumenterad i Försvarsmaktens litteratur, blir det istället referenser till begreppen Lokal överlägsenhet, Handlingskraft, Överraskning och Kraftsamling som ger stödet. De tre begreppen oftast återfinns under rubriker som ”taktikens grunder” eller ”krigföringens principer”, men då också tillsammans med ett femte begrepp i form av Målsättning. Dom listas ofta i ordningen:
– Lokal överlägsenhet
– Målsättningar
– Kraftsamling
– Överraskning
– Handlingsfrihet
Vilket kan tolkas som en annan prioritets- eller planeringsordning än den vanligaste akronymformen L-HÖK.
Den som vill läsa på om begreppen kan bland annat hitta underlag i dessa källor:
– Handbok Markstrid – Bataljon 2016 (MSH Bat 2016) sida 28-34
– Handbok Markstrid – Kompani 2016 (MSH Komp 2016) sida 41-42
– Handbok Markstrid – Pluton 2016 (MSH Plut 2016) sida 35-38
– Handbok Markstrid – Grupp 2016 (MSH Grp 2016) sida 37-38
– Handbok Markstrid – Taktiska fältmässiga grunder 2016 (MSH TaFäG 2016) sida 19-23
Medan MSH Komp 2016 har den kortaste beskrivningen, finns den bästa beskrivning MSH TaFäG 2016, som anger följande på sida 19-23:
1.4. Krigföringens principer
Krigföringens principer är ett antal perspektiv på främst operativ och taktisk verksamhet, som kan tjänstgöra som en tankemässig vägledning vid planering och genomförande av markoperationer. Principerna kan även bidra vid analys och uppföljning för att åstadkomma struktur samt möjliggöra utvärdering. Innebörden av de olika principerna varierar med situationen.
I Sverige värderas följande principer högst för genomförande av markstrid:
– målsättningar,
– kraftsamling,
– överraskning samt
– handlingsfrihet.
De är direkt kopplade till taktikens grunder och skapandet av lokal överlägsenhet för att nå avgöranden.
Målsättningar
Sätt upp och håll fast vid mål!
Genom att sätta upp, kommunicera och hålla fast vid tydliga mål som är direkt relaterade till högre chefs målsättningar kan underlydande agera utifrån händelseutvecklingen. Förståelse för målsättningar och syften möjliggör att beslut kan fattas som leder i rätt riktning, även när situationen gör att den ursprungliga planen måste lämnas. Målen ska vara kända i organisationen och det är viktigare att sträva mot målen än att följa planen.
Chefen formulerar en målbild som beskriver slutläget när förbandets uppgift är löst. Målbilden tas fram under planeringen och utformas med underlag från bland annat högre chefs målsättningar och riktlinjer, egen uppgift, eventuell beredduppgift samt de viktigaste framgångsfaktorerna som identifierats.
Kraftsamling
Kraftsamla effekter till tid och rum!
Kraftsamling av effekter till tid och rum leder till att lokal överlägsenhet kan skapas och avgöranden nås. Resurser samlas eller inriktas för ett bestämt syfte med striden och all verksamhet som genomförs ska ha en direkt eller indirekt effekt där avgörandet söks.
Kraftsamlingen kan bestå av förband eller verkan från olika vapensystem som samlas till tid och rum, vilket kräver en hög grad av samordning. Om ett avgörande söks omfattar kraftsamlingen främst eld. För att undvika motståndarens motåtgärder ska kraftsamling genomföras snabbt och inte behållas under längre tid än vad som krävs för att uppnå avsett syfte.
För att kunna kraftsamla i en riktning måste en chef ta risker och våga vara svag i andra riktningar.
Det förband, terrängavsnitt, verksamhet, stridsställning eller anfallsrörelse som är av störst betydelse för att uppnå syftet med striden definieras som kraftsamling. Det är chefens uppgift att fatta beslut om var kraftsamling ska ske. Det kan bara finnas en kraftsamling vid varje tidpunkt. Övriga förband och funktioner ges uppgifter som understödjer kraftsamlingen. På så sätt kraftsamlas hela förbandet genom att alla ingående delar understödjer huvudsyftet.
Överraskning
Agera på ett sätt som är oväntat för motståndaren!
Överraskning kan uppnås genom att nyttja ett högt tempo och uppträda oväntat till tid, sätt eller plats. Överraskning har en kraftfull men temporär effekt som kan bidra till lokal överlägsenhet. För att skapa och nyttja överraskning krävs goda kunskaper om motståndaren samt en god lägesuppfattning. Det är viktigt att handlingsfrihet är säkerställd för att kunna nyttja och fullfölja den uppnådda överraskningen.
Alla möjligheter att överraska motståndaren och att själv undvika att bli överraskad måste övervägas. Det är inte nödvändigt att motståndaren är helt omedveten om våra åtgärder, men ska bli medveten tillräckligt sent för att inte kunna genomföra effektiva motåtgärder.
En metod att åstadkomma överraskning är vilseledning, där vi genom planerad och aktiv verksamhet lurar motståndaren eller förstärker en felaktig uppfattning om läget och våra avsikter. Vilseledande åtgärder måste uppfattas som trovärdiga.
Genom att utnyttja tiden och hålla ett högt tempo kan överraskning uppnås då motståndaren inte hinner uppfatta ett hot och vidta motåtgärder i tid. Genom dold framryckning, spridd gruppering samt maskering kan förbandet dölja sina egna åtgärder. Operationssekretess är en viktig del i att dölja sina egna förberedelser.
Vilken grad av överraskning som uppnås är beroende av hur motståndaren uppfattat vår vilseledning, om våra förband upptäckts, motståndarens egna förberedelser, samt motståndarens tillgängliga tid för motåtgärder. Detta kräver en god förståelse för motståndarens uppträdande samt syftet med motståndarens verksamhet.
Handlingsfrihet
Säkerställ möjlighet att kunna hantera uppkomna möjligheter och begränsningar!
Handlingsfrihet krävs för att kunna kraftsamla, ta initiativ och utnyttja eller fullfölja en inledande framgång och för att kunna möta oförutsedda händelseutvecklingar. Genom att planera och leda verksamheten flexibelt kan olika situationer hanteras när de uppträder.
Handlingsfrihet säkerställs genom att tydliga mål, syften och handlingsregler tas fram och delges. Dessutom kan handlingsfrihet skapas genom tillämpning av uppdragstaktik, avdelande av reserver och ett bevarat gott stridsvärde.
Handlingsfrihet kräver en mental beredskap för att kunna reagera på och agera i nya situationer, önskade som oönskade.
Grunden för att kunna skapa handlingsfrihet är en god förståelse för hur det egna förbandet kan användas i tid och rum. Genom analys av motståndarens handlingsmöjligheter samt kunskap om egna förbands förmågor och begränsningar kan chefen identifiera när reserver ska sättas in, egna förband dras ur strid eller annan verksamhet och omgrupperas för att bli ny reserv samt omgruppera understödjande förband i rätt tid.
Andra sätt att skapa och bibehålla handlingsfrihet är att anpassa planering till underställda förband och ge ut förberedande order samt att följa upp och bevara stridsvärdet.
Se om MSH TaFäG 2016 för tillhörande illustrationer.
Lokal överlägsenhet – tips & råd
Den lokala överlägsenheten är alltid målet i striden. Minnesregelns punkter i form av Handlingsfrihet, Överraskning och Kraftsamling syftar till att uppnå just lokal överlägsenheten, medan punkten Målsättning visar vad den Lokala överlägsenheten skall användas till.
I praktiken innebär lokal överlägsenhet att man är starkare på en given plats vid en given tidpunkt, och därmed kan besegra motståndaren eller förneka denne att genomföra viss verksamhet.
För att uppnå lokal överlägsenhet krävs:
– Mer resurser (kraftsamling)
– Möjlighet att parera motståndarens agerande (handlingsfrihet)
– Kunna agera utan att motståndaren förutser och förekommer handlingen (överraskning)
Handlingsfrihet – tips & råd
Handlingsfrihet handlar om att alltid ha flera handlingsalternativ, för att skapa möjlighet att parera händelseutvecklingen.
Handlingsfrihet kan innebära att kunna välja mellan olika typer av vapeninsatser, exempelvis för att möta olika typer av hot. För en gruppchef kan det handla om att kunna välja mellan kulspruta eller pansarskott beroende på om mål som dyker upp är pansarfordon eller avsutten trupp.
Plutonchefer och högre chefer försöker alltid hålla en enhet i reserv, för att kunna sätta in den på den plats den behövs bäst. Det innebär att enheten inte blir uppbunden i den inledande striden, utan finns utanför den direkta eldgivningen och därmed kan förflytta sig till den plats där chefen vill sätta om den för att stärka upp, parera motståndarens rörelser, bryta igenom motståndarens svaga punkt eller genomföra en omfattning. Att hålla enheter i reserv är en av de främsta och mest visuella metoderna för att uppnå handlingsfrihet.
Viktiga faktorer för att behålla handlingsfrihet är att ta och behålla initiativet genom hög hastighet och offensivt agerande, men även att undvika att bli uppbunden i onödiga strider eller undvika beskjutning.
Handlingsfrihet innebär också att ha stödfunktioner som kan understödja striden, exempelvis ledning, samband och logistik, som medger att genomföra striden och där till nödvändiga uppgifter. Blir ett förband exempelvis uppbundet med skadade som man inte kan ta hand om eller avtransportera, kan handlingsfriheten begränsas. Även ammunitionsbrist, drivmedelsbrist eller bristande samband kan försvåra och omöjliggöra de åtgärder man vill genomföra, och man kan istället tvingas in i oönskade åtgärder – exempelvis defensivt agerande, urdragning eller kapitulation.
Att vara uppbunden i oönskad strid är också en begränsande faktor, varför det gäller att förstå sin uppgift och göra det som är viktigt för att lösa uppgiften, och inte låta sig bindas upp strider som inte är nödvändiga för att uppnå målet.
Med handlingsfrihet kan chefen utnyttja de öppningar som finns i striden, och exempelvis slå mot svaga punkter i motståndarens gruppering eller förfölja en flyende motståndare.
Handlingsfriheten är viktig eftersom ingen plan överlever den första stridskontakten utan ändring. Förmågan att kunna ändra stridsplanen på det sätt man finner lämpligt är handlingsfrihet.
Överraskning – tips & råd
Överraskning innebär att motståndaren inte skall kunna förutse den egna handlingen, eller åtminstone inte hinna parera för det.
Den bästa överraskningen är när man hemlighållit sina avsikter och förmågor så pass väl att motståndaren inte väntar strid på den platsen och på den tiden, samt dessutom inte vet om att vilka styrkor och förmågor som finns på platsen – och därför inte har kunnat motverka dessa på något sätt.
Ett klassiskt exempel på överraskning är eldöverfallet, där man själv väljer plats och tid för striden, och motståndaren åker in i striden utan att veta exakt var längs vägen, från vilken sida av vägen, när och hur ett eldöverfall kommer genomföras – även om det är väntat att det kommer ske någonstans på något sätt förr eller senare. Väl utfört kommer motståndaren i det primära målet aldrig hinna uppfatta vad som skett innan denne blir utslagen, och övriga kommer ha svårt att hinna uppfatta, rapportera och anpassa sitt agerande utifrån händelsen innan striden är över.
För att skapa överraskning bör skenåtgärder vidtas. Det kan vara vilseledning genom signalering och skenmål, men också aktiva stridshandlingar genom att exempelvis utföra skenanfall. Även maskering bidrar till att vilseleda, genom att inta röja sin gruppering och verksamhet.
Att införa ny förmåga eller ändra uppträdande kan också innebära överraskning. Nya hot som motståndaren inte lärt sig planera för, bidrar till överraskning, precis som att förändringar i uppträdande kan skapa osäkerhet och vilseleda motståndaren.
Överraskning kan också komma genom rörlighet, exempelvis genom att man är så pass snabb i sina rörelser, att motståndaren inte hinner reagera.
Överraskningen skall användas för att ta initiativet i striden, och förneka eller försvåra motståndarens förberedda motåtgärder.
Kraftsamling – tips & råd
Kraftsamling innebär att man samlar sina resurser i form av personal, vapen, logistik och underrättelse till en samlad insats och tidpunkt.
Kraftsamling kan ske genom att dra ihop förband från ett större frontavsnitt, för att bli starkare på det ställe där man avser att bryta igenom, bekämpa eller krossa motståndarens förband. Det kan handla om att samla slagkraftiga pansarförband och artilleriunderstöd, och lämna mer defensiva förband på andra frontavsnitt.
Kraftsamling kan också vara att välja en plats där man ett mindre förband slår mot en större motståndare, genom att välja tid och plats där man kan så en mindre del av motståndaren – exempelvis att genomföra eldöverfall mot en tätfordonet i en fientlig fordonskolonn, på en sådan plats och under en så kort tid, att fienden inte kan få fram fler resurser förrän man genomfört sitt uppdrag och lämnat platsen.
Kraftsamling kan också vara att samla sin eld eller vissa vapensystem mot ett specifikt mål i en större stridssituation, exempelvis att en skyttegrupp använder sina pansarskott för att slå ut det fordon som utgör det störa hotet.
Målsättning – tips & råd
Den nyaste punkten i listan är Målsättningar. Det är som är viktigt med målsättningar är att tydliga mål och att dessa är kända. Utan en målsättning är det svårt att nå ett avgörande, och det är svårt för underordnad personal att agera i chefens anda för att uppnå satta mål.
Man behöver också skilja på mål och plan. Målet är vad som skall uppnås, planen är hur man avser att nå målet. Om situationen kräver anpassning, är det planen man skall avvika från för att fortfarande uppnå målet.
Med en tydlig målsättning blir det lättare att agera genom uppdragstaktik, där lägre chefer agerar inom ramen för tilldelad uppgifter och anpassar sig efter händelseutvecklingen – exempelvis genom att utnyttja uppkomna möjligheter eller undvika onödiga strider som förhindrar att uppnå målsättningen.
En målsättning behöver vara enkel, och definieras genom egen uppgift och framgångsfaktorer. Beredduppgifter bör också ges inom ramen för målsättningarna.
Det är målsättningen som kommer visa var man vill uppnå lokal överlägsenhet, samt i vilket syfte.
Sju viktiga principer
Begreppen i L-HÖK listas ofta tillsammans med olika principer som bidrar till taktisk framgång. I nu gällande Markstridshandböcker (MSH) listas följande:
– Initiativ: Ta och uppmuntra initiativ som leder mot målet.
– Säkerhet: Identifiera och hantera risker och svagheter.
– God anda: Bygg upp och bibehåll en god anda! Var ett föredöme.
– Enkelhet: Sträva efter enkelhet och tydlighet i planering och ledning.
– Stridsekonomi: Nyttja befintliga resurser på mest effektiva sätt! Prioritera vid behov.
– Uthållighet: Var beredd på att lösa uppgiften under lång tid och under svåra förhållanden (förbered dig och din grupp mentalt och fysiskt).
– Samordning: Samordna befintliga resurser för att uppnå mesta möjliga effekt.
Dessa principer visar tydligt att L-HÖK inte står ensam, utan är del i en större helhetsbild. Verkligheten är mer komplex än enkelheten i akronymen L-HÖK, men minnesregeln är en god start för att nå framgång och markerar de viktigaste faktorerna för framgång.
Exempel på Handlingsfrihet, Överraskning och Kraftsamling på olika nivåer
GRUPP kan uppnå lokal överlägsenhet genom exempelvis:
– Handlingsfrihet: växeleldställningar och säkra förflyttningsvägar, samt alternativa vapensystem
– Överraskning: maskering, dolt uppträdande, radiotystnad och samtidigt eldöppnande
– Kraftsamling: effektiva eldkommandon och tillsammans bekämpa ett mål i taget
PLUTON kan uppnå lokal överlägsenhet genom exempelvis:
– Handlingsfrihet: hålla en grupp i reserv, säkerställa sjukvårdförmåga och medföra tillräckligt med ammunition
– Överraskning: maskering, dolt uppträdande, radiotystnad, samtidigt eldöppnade och rörlighet med enheterna som kan flytta elden och uppnå omfattning
– Kraftsamling: ledning av gruppernas rörelse och plutonens eld, samt använda understöd från andra plutoner och samordna egna åtgärder med andra plutoner
KOMPANI kan uppnå lokal överlägsenhet genom exempelvis:
– Handlingsfrihet: hålla en pluton i reserv, ha olika beredskapsgrader på plutonerna för att över tiden upprätthålla beredskap och återhämta för att upprätthålla stridsvärde, ge förberedande order för olika möjliga händelseutvecklingar, säkra upp logistik- och ledningsstöd för plutonernas verksamhet
– Överraskning: genomföra avledande verksamhet, dölja och vilseleda kring egna resurser och förmågor, samt omgruppera för att skapa osäkerhet kring förbandets gruppering
– Kraftsamling: använda underrättelse för att samla plutonerna mot ett gemensamt mindre mål för att uppnå överlägsenhet i striden, samt ta in understöd i form av fältarbeten, fjärrbekämpning och logistikresurser
BATALJON kan uppnå lokal överlägsenhet genom exempelvis:
– Handlingsfrihet: hålla ett kompani i reserv, ha olika beredskapsgrader på kompanierna för att över tiden upprätthålla beredskap och återhämta för att upprätthålla stridsvärde, ge förberedande order för olika möjliga händelseutvecklingar, säkra upp logistik- och ledningsstöd för plutonernas verksamhet
– Överraskning: genomföra avledande verksamhet, dölja och vilseleda kring egna resurser och förmågor, samt omgruppera för att skapa osäkerhet kring förbandets gruppering
– Kraftsamling: använda bataljonsstabens ledningsresurser för att på bästa sätt planera användningen av bataljonens samlade resurser, och om möjligt samla kompanierna mot gemensamma mål alternativ använda som så att deras olika uppgifter på bästa sätt stöttar den gemensamma uppgiften genom att exempelvis omfördela resurser och tvinga motståndaren till att sprida ut sina resurser, samt ta in understöd i form av underrättelse, fältarbeten, fjärrbekämpning och logistikresurser från andra förband för att understödja den egna uppgiften och skapa uthållighet
En kär oäkting som har många namn
Akronymen finns i minst två generellt spridda format: L-HÖK och H-LÖK. De kan även skrivas med eller utan bindestreck som LHÖK eller HLÖK, även om bindestrecken hjälper till att markera att akronymen skall uttalas så att H:et framgår. Att det finns varianter kan självklart bero på den bristande formaliseringen genom att akronymen inte används i Försvarsmaktens litteratur, trots att den är allmänt känd.
Sedan ”Målsättning” för tio år sedan blev lika viktig som de övriga punkterna genom AR Taktik 2013 borde akronymen istället vara LM-HÖK, L-MHÖK eller motsvarande i någon annan ordning, för att på så sätt inkludera Målsättningar i akronymen. Vad bloggen kunnat utröna finns ingen sådan version i någon generell spridning, och L-HÖK verkar vara numera den allmänna versionen genom att den används på Försvarsmaktens skolor.
Eftersom akronymen inte är fastställd, står det användaren fritt att anpassa den i sin egen ordermall. Man kan i sin egen ordermall exempelvis formulera en kronologisk akronym genom M-HÖK-L:
– Målsättningar
– Handlingsfrihet
– Överraskning
– Kraftsamling
– Lokal överlägsenhet
och vill man lägga till de sju kompletterande principerna i en egen minnesregel kan man exempelvis bilda akronymen SEG-SISU:
– Säkerhet
– Enkelhet
– God anda
– Samordning
– Initiativ
– Stridsekonomi
– Uthållighet
eller så håller man det enkelt och lär sig vad som ligger bakom och använder rätt och slätt akronymen som alla känner igen: L-HÖK.
Slutord
Budskapet bakom L-HÖK hör till stridens grunder, och är mycket större än de fyra bokstäverna. Förkortningen har dock inte hängt med i det man idag vill inkludera bakom punkterna, och det finns mer bakom akronymen än bara fyra rubriker.
Hanterar man L-HÖK bra vid varje uppgift har man en god grund för framgång, och kan man inte tillgodose innebörden i L-HÖK finns det goda skäl att överväga en alternativ handlingsplan genom annan målsättning, nya delmål, tillförda resurser eller en annan tidsplan. Alternativet kan bli ett misslyckande, kanske ett förödande sådant.
Då akronymer är kraftfulla redskap för att förenkla en komplex uppgift, och akronymen lärs ut vid officersutbildning, är det märkligt att den inte blivit formaliserad genom Försvarsmaktens litteratur. Eftersom den inte är fastställd, finns möjligheter att anpassa den, men att i kommunikation med andra kommunicera en välkänd akronym har sina fördelar, men kräver då att man minns att inte glömma Målsättningar och de andra sju principerna.
Om markstridsofficeren klarar av att hantera L-HÖK ökar dennes chanser att fungera och bli framgångsrik i striden – låt därför L-HÖK bidra till din framgångsfaktor.
Följ Petri-bloggen på Facebook och Twitter
#LHÖK #HLÖK #minnesregel
© Petri-bloggen, innehållet får inte kopieras för spridning, men dela gärna länken
Petri-bloggen 
